Jag är en analogälskare
Om det nya ordet
Peter Ljungdahl myntade ordet i mitt förra inlägg. Ordet var för mig en förlösande bekräftelse på att min metod att fotografera är ok. Men fotografin ensam är inte föremål för analogälskare. Man ser och hör det överallt. På jobbet diskuteras vinylspelande grammofoner bland ingenjörerna. Unga musiker köper gamla gitarrer. Unga bilentusiaster renoverar gamla "analoga" bilar ( d v s utan digitalteknik i bilen) och låter oss sniffa orenade avgaser. Retro är modernt! Ett tag i alla fall =) Och så länge inte tillgången på det material som behövs försvinner kommer det nog att hålla i sig, tror jag.
Just nu håller jag på att skola in mig på en halvgammal klassiker. Men jag använder gärna ett nytt Zeissobjektiv på den. Och svartvit film.
Mellanformataren, en lycklig skit
/Mikael Good
Samtidigt, så även när det kommer till musik, så tycker jag nog att både det analoga och digitala har sin plats.
Jag kommer att tänka på SJ's reklam, "gör om det där i en bil om du kan".... som att t ex spela en LP.
Spotify är ju en blessing och ett nytt sätt att lyssna på god musik, var som, när som....
Men jag har samtidigt kvar min Thorens med Shure V5 nål, och min kära F2:a.... Så de så.... ;-) //Peter
Och "sommar" är intressant och trevligt, men jag missar det oftast, trots att jag kan plocka upp det digitalt och inte buden till rörort. :)
Dock förstår jag inte det nostalgiska med vinylskivor. Efterhand blev de slitna och fick repor. "Upplösningen" är inte lika bra som dagens digitala CD-inspelningar. Det märks nog inte i pop- och rockmusiken, men spelar man klassisk musik, så är skillnaden stor till förmån för digitala inspelningar.
F3:an med Planaren är en riktig läckerbit att kånka på. Objektivet väger nästan lika mycket som kamerahuset. Utan motor.
Mvh
Wolfgang
Jag är mer intresserad av resultatet (bilden) än själva fotograferandet och då passar den digitala tekniken perfekt. Kan det vara så att den sanna Analogälskaren primärt är intresserad av själva fotograferingen?
Jag sålde för övrigt mina vinylskivor före jul, så jag är nog en förtappad själ.
På nåt konstigt sätt så är det analoga lite som att ha en sommarbil. Du vet en riktigt fin gammal amazon som man putsar på och bara tar fram vid speciella tillfällen, där faktiskt bilen och körningen går före färdvägen och målet. Vill man köra fort och bekvämt från A till Ö i alla möjliga väder och oväder, så tar man fram den effektiva, automatiska moderna nya Volvon. Det är kul på ett annat sätt, men man får inte samma doft och retrokänsla.
Att skriva fritt kan nog vara bra ibland, men det är bättre att skriva rätt! ;)
B)
Vad är det då att skriva rätt?
Hälsningar
Magnus