Mitt fotografiska minne

Jag har inga ovanor

Lika bra att fastlägga det med en gång. Jag har inga ovanor. Alla mina ”ovanor” är mina vanor. Det som jag har naturlig , inlärd, fallenhet för att göra i olika situationer. Än en gång är NE:s ordbok mig till hjälp och styrka. Se här ett utdrag av deras mångordiga förklaring.

 

"vana

Sätt att bete sig eller förhålla sig som har kommit att läras in genom ständig upprepning och som ... naturligen kommer att användas utan särskild ansträngning eller eftertanke."

 

Vilken bekräftelse för dig och mig! Vi har lärt oss något som faller oss helt naturligt att göra. Det finns förvisso saker som vi lärt oss men som inte egentligen är vanor. Snarare av nöden inlärda och utspelar sig oftast i hemmet. Men det här är ingen receptbeskrivning eller hygienisk handledning utan ett kåseri. 

 

En av mina roligaste vanor är att fotografera. Jag gör det oftast av hjärtats lust och glädje även om resultatet ibland är deprimerande. Här är en av mina roligaste bilder som jag filosoferat mycket runt. Låtsatsbloggat också för den delen. Nånstans på Ekerö.

   

Den som äger gården Yttersta kan med fog säga att han ligger på sitt yttersta varje kväll han går och lägger sig. Och vaknar nog extra tacksam varje morgon. Livet är härligt!

 

NE:s ordbok har naturligtvis en fåordig beskrivning av ordet ”ovana” också. Men det passar sig inte att återge i det här inlägget. Det fina med att kåsera är att man kan böja lite på sanningen och skoja med den utan risk för repressalier på domedagen.

Ut och fånga den härliga söndagen!

Inlagt 2008-09-28 10:23 | Läst 8424 ggr. | Permalink


(visas ej)

Nämn en färg i den svenska flaggan?
Frågan är vad som är hönan och ägget här. En vana är inte en vana för att det känns naturligt. En vana är en vana för att det är en vana. Och när det är en vana känns det naturligt. Men det behöver inte ha känts naturligt innan det det blev en vana. Om vi gör det många gånger, även det onaturliga, blir det en vana och därmed naturligt.

Och även ovanan känns väl naturlig för den som har den som en vana. Eller...
Svar från N Thomas Meldert 2008-09-28 18:39
Jag tror att du har fått en överdos av filosofi =) Poängen med ett kåseri är att det inte behöver vara strikt utan hellre lite lekfullt.
Ta det bara inte för personligt. Jag njuter av dina filosofiska eskapader.