Testade Sony A7, A7R och Nikon Df under jul och nyår

Det är väl synd att klaga över ett liv som kameratestare, men att hålla isär jobb och privatliv är svårt i det här jobbet. Jullovet ägnades till stor del år att testa kameror.

Efter några om och men kom Sony A7 och A7R till redaktionen sista arbetsdagen innan jul. Med A7R följde en skarp instruktion – kameran måste vara hos tidningen FOTO i Helsingborg den 3 januari. Nikon Df kom också sista jobbveckan 2013. Det blev alltså till att ägna jullovet åt att fotografera med kamerorna.

Nu är mitt liv så väl ordnat att jag med nöje fotograferar på fritiden, och samma gäller för min sambo. Således tog vi varsin kamera på fototurerna under de lediga dagarna och jämförde sedan våra intryck.

Jag har en Leica M6 TTL med några blandade objektiv från Leica, Zeiss och Voigtländer. Under senhösten har många snackat om  möjligheten att använda objektiv med Leica M-fattning tillsammans med Sony A7/A7R. Dessa objektiv är ofta kompakta och har hög bildkvalitet. För att ta reda på hur bra denna kombination skaffade jag en Novoflex-adapter.

Sony A7R med Voigtländer APO-Lanthar 90 mm f/3,5 @ ISO 12.800

Jag blev snabbt förtjust i Sony A7 och A7R. Det är små kameror som ger en härlig bildkvalitet. Jag använde mest kamerorna med det nya objektivet Zeiss FE 35/2,8 som är riktigt skarpt och samtidigt lätt och kompakt. Det påminner mycket om mitt Zeiss Biogon C 35/2,8 som jag använder på min Leica M6.

Tyvärr har det visat sig att Sony A7 och A7R tappar en hel del skärpa i kanterna när man använder vidvinklar som är gjorda för kameror med kort avstånd mellan sensor/film och objektivfattning, exempelvis Leica M. Martin Hertsius har i sin blogg på Fotosidan skrivit mycket om Sony A7 och kommit fram till att det verkar finnas en brytpunkt vid cirka 40 mm.

Problemet ligger i att filtren framför sensorn verkar vara tjocka, alternativt ha lite för långt avstånd mellan filtren. Ljusstrålar som kommer snett mot kanterna bryts då inte korrekt i filtren. Objektiv som är konstruerade för spegelreflexkameror har ett optiskt centrum som ligger längre från sensorn och då uppstår inte samma kritiska ljusvinklar.

Jag provade med min Zeiss Biogon 28/2,8 och skärpebortfallet mot kanterna är så kraftigt att jag inte kan tänka mig att använda objektivet ihop med Sony A7/A7R. Annars är detta ett mycket skarpt objektiv. Som jämförelse har jag tagit bilder med Leica M9 med samma objektiv.

Det ska bli intressant att se hur Sony och Zeiss kan ta fram några kraftiga vidvinklar till A7/A7R utan att behöva göra dem stora och klumpiga.

Slussen i Stockholm. Sony A7R med Zeiss FE 35/2,8 @ ISO 400

Ett moment i testandet är att ta ingångsbilder. Jag och min sambo roade oss att pyssla med detta hemma. Köksbordet fick bli underlag för en bild på Sony A7 och A7R. Som belysningen använde vi den nya TTL-styrda studioblixten Profoto B1. Softboxen passerades i höjd med min kamera för att ge ett mjukt ljus med lite lite spotlight-effekt.

Till bilden av Nikon Df använde vi klassiskt designade möbler, en Ägget-fåtölj och en AJ-lampa designad av Arne Jacobsen, för att matcha rubriken "Nikon Df bjuder på klassiska former".

Till Nikon-bilden fick min sambo hålla en liten extra canonblixt med en liten mini-softbox på för att framhäva kamerans klassiska former. Hon kallades då "voice controlled lightstand" av en kompis.

Snacket om Nikon Df har också gått varmt, men mestadels i negativa ordalag. Visst gick inte Nikon all-in och fixade utbytbara sökarskivor med mera. Men jag har ändå ett positivt helhetsintryck av kameran.

Tillsammans med 24-70/2,8 blir kameran jobbigt framtung och greppet krampaktigt, men med mindre objektiv som 50/1,8 eller 28/1,8 ligger kameran bra i min hand.

Den största tillgången för Nikon Df, förutom att vara snygg, är sensorn från Nikon D4. Under det mörka jullovet har jag verkligen haft nytta av att kunna vrida upp ISO:t högre än 25.600.

Under nyårsafton ville jag fotografera min son när han kollade på raketer. I mörkret gick det inte att se inställningarna på kamerans alla rattar och vred. Då blev det till att gå över till ett mer modernt sätt att ställa in kameran - genom att vrida på ratten och kolla inställningen på skärmen.

I Fotosidan Magasin 2/2014 kommer testerna av Sony A7, A7R och Nikon Df att publiceras. Ett test av Profoto B1 kommer snart här på sajten.

2014-01-08 16:06   MattiasL

Intressant, och snyggt. Jag kan inte låta bli att tycka lite synd om Nikon. De har verkligen försökt leva upp till drömmen som uttryckts på diverse fora. En digital F3 utan video, med en del klassiska reglage, en bra, måttligt upplöst sensor (undertecknad får nog sälla sig till önskarna). Och så när drömmen väl slår in, så är den inte så het längre...

Besvara

2014-01-08 17:17   alf109

Problemet med flacka ljusvinklar beror i huvudsak på kombinationen av mikrolinsernas utformning och avståndet mellan färgfiltret och fotodioderna har jag förstått efter att följt Leicas utveckling av M ganska väl.
Det finns en ganska bra förklarande text här:
http://leicarumors.com/2012/09/19/the-24mp-max-sensor-inside-the-new-leica-m-is-mabe-by-cmosis.aspx/

Besvara

Svar från froderberg 2014-01-08 17:43

Precis. Som jag uppfattat det så har Sony inte haft så stora problem med damm på sensorfiltret efter avståndet till sensorplattan varit så stort. Men här visar sig nackdelen. Martin Hertsius har en bild i sin blogg som visar tre olika reflexer från en ljusskälla. Det kan ha uppstått mellan filterlager. http://www.fotosidan.se/blogs/hertsius/socialpolitik-och-optik-fe-55-1.htm

Svara

Makten 2014-01-08 18:24

Alf, det snett infallande ljuset ställer till med några olika problem. Ett av dem är vinjettering för att mikrolinserna inte klarar att bryta ljuset ner i pixeln om det faller in för snett. Detta kan åtgärdas med offset av dessa. Ett annat är färgförkjutning utåt hörnen för att ljuset helt enkelt träffar fel pixel när det brutits genom respektiv mikrolins. Dessa båda problem går att åtgärda hjälpligt med bildbehandling. Det tredje problemet däremot; astigmatism och krökt skärpefält på grund av sensorfiltrets tjocklek, är inget som kan avhjälpas annat än genom att använda objektiv där utgångspupillen befinner sig "tillräckligt" (vad det innebär exakt vet jag inte) långt från sensorn så att ljuset faller in närmare vinkelrätt mot den även i hörnen.

Både a7 och a7R ger kletig hörn- och kantskärpa med de flesta mätsökarvidvinklar på grund av det sistnämnda fenomenet, medan a7R vinjetterar mer och ger mycket mer färgförskjutning. Trots att det är den sensorn som fått offset-mikrolinser.

Att objektiven fungerar bättre på Leicas M-kameror beror främst på att de har använt sig av mycket tunnare sensorfilter (för att blockera UV- och IR-ljus från att kontaminera bilderna (sensorn är nämligen i grunden känslig även för detta)).

Det optiska fenomen som Magnus refererar till i sitt svar till dig här ovan, beror också på sensorfiltret. Detta syns med vissa andra kameror också, men inte lika mycket vad jag har erfarit.

Svara

alf109 2014-01-08 18:48

Jag motsäger inte att även filtrens tjocklek har en betydelse, men om du kollar upp länken jag bifogade hanterar den de två problemen med felriktat ljus beroende på mikrolinsernas form och avståndet mellan färgfilter och fotodioder. På M9 försökte man (hjälpligt) lösa problemet med decentrerade mikrolinser, på den nya sensorn har man i stället en betydligt toppigare form på mikrolinserna som i kombination med kort avstånd mellan färgfilter och fotodioder gör att ljuset träffar rätt betydligt bättre.

Ps. Om det hade funkat att ta en "stock-sensor" och bara modifierat filtren hade man säkert gjort detta för länge sedan. :)

Svara

Makten 2014-01-08 22:58

Det finns ingen rimlig förklaring till att kanter och hörn skulle bli oskarpa på grund av mikrolinserna. Oskärpan man kan se hos a7 och a7R med vidvinkelobjektiv avsedda för mätsökarkameror är av mycket, mycket större magnitud än så. Vi snackar gröt som sträcker sig uppåt 10 pixlars bredd!

Här finns en fin förklaring kring sensorfiltrets inverkan: http://www.nikon.com/products/instruments/resources/tech/info/microscope_tech/coverglass/index_02.htm
Exemplet rör mikroskopi men samma principer gäller för vanlig fotografi.

Svara

alf109 2014-01-08 23:53

Om vidvinklarna presterar lika uselt på en Leica M ligger givetvis problemet någon annan stans.

Svara

Makten 2014-01-09 11:57

De presterar inte lika uselt på Leicas kameror och det beror som sagt på filtertjockleken. Det som avhandlas i din länk är hur mikrolinserna kan utformas för att ge mindre vinjettering och färgförskjutning. Detta har inget (eller i alla fall väldigt lite) med skärpan att göra.

Svara

alf109 2014-01-09 20:50

Du har givetvis rätt, jag gjorde en tankevurpa. Självklart kommer alla former av glas brytningsindex framför mikrolinserna att påverka i hög grad eftersom tjockleken på dessa glas blir stora i förhållande till pixeltätheten. Till viss del kan man ju kompensera genom mjukvara eftersom detta är ett känt fysiskt fenomen, men det kommer aldrig att gå att kompensera för det helt och hållet då det skulle betyda att sensorn "kände till" motivet. Frågan är hur tunt man kan göra glaset(en) framför mikrolinserna och om det går att laborera med glas med olika brytningsindex för att balansera ut problemet?

Men det mest logiska svaret på problemet är att man måste ta hänsyn till detta vid konstruktionen av objektiven, och då är frågan om det kommer gå att göra högpresterande och kompakta vidvinklar av mätsökartyp, eller om man måste ta till olika retrofokuskonstruktioner.

Undrar om det går att komma så mycket längre än vad man gör med Leica M utan ett paradigmskifte för sensortekniken?

Svara

Makten 2014-01-09 22:57

Nu vet vi inte om FE-objektiven är konstruerade med filtertjockleken i åtanke, eller om de helt enkelt bara har utgångspupillen tillräckligt långt bort för att det ska funka ändå. Men jag skulle tro att man åtminstone gjort något på den fronten, så galet bra som både FE 35 och 55 är ända ute i hörnen. Teoretiskt kan man naturligtvis korrigera objektivet för filtertjockleken, men om det låter sig göras fullt ut i såpass små objektiv vete fanken.

Vad gäller Leicas M-kameror så hade M8 inget UV/IR-filter alls (men förstås ett tunt skyddsglas), förmodligen just för att få sensorn att lira med objektiv som ger snett infallande ljus i hörnen. Kanske var det också därför man inte gick på fullformat direkt. M9 verkar ha ett tunt UV/IR-filter som är tillräckligt bra, men det släpper säkerligen igenom mer IR än vad Sonysensorns filter gör. Vilket kan leda till lite knepiga färger i svarta textilier och till exempel hudfärger under glödlampsljus.

Som jag ser det har Sony tillsammans med Zeiss brottat sig runt detta problem. Hur det har gått till kan vi bara gissa, men FE 35 och 55 verkar ge bättre skärpa över hela bilden än vilka Leica-objektiv som helst med samma brännnvidder på M9 eller M240. Det säger en del.

Svara

alf109 2014-01-09 23:52

Jag tror att detta är en av anledningarna till att man stannade vid f/2,8 för 35:an. Skulle man göra den ljusstarkare med bibehållna optiska prestanda fick man förmodligen välja en annan större och mer komplicerad konstruktion.

Svara

2014-01-08 17:18   Wolfgang

Mycket intressant, Magnus!

Besvara

2014-01-08 17:26   Janne H

Magnus, du vet väl att Sony E 10-18/4 tecknar ut 24x36 mellan ca 12-17mm, och utan motljusskydd.
Hälsn.
/Janne Höglund

Besvara

2014-01-08 20:09   PMD

"Det ska bli intressant att se hur Sony och Zeiss kan ta fram några kraftiga vidvinklar till A7/A7R utan att behöva göra dem stora och klumpiga."

Jag är inte någon optikexpert, men jag tror att det går att ta hänsyn till hur filtren framför sensorn påverkar strålgången när man konstruerar ett objektiv. De flesta optiska aberrationer brukar man korrigera genom att införa optiska linselement som är i "motfas" mot felet man vill rätta till (av det uppstår förstås andra ordningens fel och man blir tvungen att införa ytterligare linselement, etc). Med datorberäkningar har optikkonstruktörerna möjlighet att göra rejält mycket mer avancerade beräkningar än förr, och de kan även simulera hur en konstruktion kan komma att prestera.

Gissningsvis har Sony gjort något i den stilen vid konstruktionen av FE 35/2.8 med tanke på hur bra det tycks prestera.

Besvara

Parsi 2014-01-08 21:25

Mja, alltså kompensera för hur flack strålning går igenom microlinserna kan man bara göra genom att modifiera microlinserna och tunna filtersandwich'en. Däremot kan man ju ändra strålningen lite, till mindre flack, med konventionella asymmetriska retrofokus konstruktioner som håller det där 'brytavståndet', 40mm eller vad det nu är.

Svara

PMD 2014-01-08 22:51

"Bara"? Kan du säga det utan att tveka? :)

Modern optikkonstruktion är inte längre den magi den var för 40-50 år sen.

Jag väntar nog med en definitiv åsikt innan jag har sett hur vidvinkelkonstruktionerna för FE kommer att se ut.

Svara

2014-01-08 22:52   Albin Gustafsson

Texten "DF i korthet" i DF-bilden verkar vara fel, den handlar om D600 och D610.

Besvara

Svar från froderberg 2014-01-09 09:36

Korrekt, lovar att den texten är utbytt när tidningen går i tryck.

Svara

2014-01-09 08:11   DavidBerg

Smart och välkomponerad bild på Nikonkameran!

Besvara

2014-01-09 13:01   epa

Är det ngn som vet om Sonys 18-105 G /f4.0 OSS fungerar till Sony A7/A7r med?

Besvara

Makten 2014-01-09 20:42

Fungera kommer det att göra, men eftersom det är avsett för det mindre APS-C-sensorformatet så kommer förmodligen kanter och hörn att bli helt svarta och/eller väldigt oskarpa. Med lite tur kan vissa brännvidder ge en bildcirkel som täcker hela FF-sensorn, men det känns lite bortkastat att använda ett sånt objektiv ändå på en så dyr kamera.

Jag skulle gissa att Sony släpper en liknande superzoom som är avsedd för den större sensorn, förr eller senare. Om man klarar sig utan den långa tele-änden så verkar faktiskt den billiga kitzoomen 28-70/3,5-5,6 oväntat bra.

Svara

epa 2014-01-10 14:06

Jag har för mig att jag läst ngn stans att det finns ett sk APS C Läge...kan det avvärja de mörka hörnen? man kanske får använda en adaper i värsta fall...

http://www.cyberphoto.se/info.php?article=LA-EA4

Svara

Ljusdans 2014-01-10 23:55

Både A7 och A7R kan automatiskt eller manuellt croppa APS-C. Återstår då ca 10 Mpix med A7 och 16 med A7R. Jag använder gärna 10-18/4 i cropläge för video, och "ocroppat" 14-16mm för stillbild.

En fördel jämfört med traditionell DSLR är att man använder hela sökaren även i cropläge.

Svara

2014-01-09 19:49   Patrik Lindgren

Mycket stiliga produktbilder. Jag skulle också vilja ha ett sånt därnt voice controlled lightstand. Var köpte du ditt? ;)

Besvara

Svar från froderberg 2014-01-09 20:29

På begagnatmarknaden ... i en soffa på en fest :)

Svara

Patrik Lindgren 2014-01-10 11:23

Oh så pass, jag får gratulera till köpet. Jag ska hålla utkik nästa gång jag är ute och frotterar på galej. :)

Svara

2014-01-10 05:44   Rutquist

"Voice actiavated lightstand" eller "VAL" är ett gammalt internet-meme. För den som villl ha en lite snyggare VAL säljer Joe McNally en T-shirt: http://merch.joemcnally.com/products/v-a-l

Besvara

2014-01-10 20:17   sebmacahan

Sååå. A7 eller A7r? ;)

Besvara

2014-01-23 14:20   Sten-Åke Sändh

Jag vet inte hur Martin kommit fram till att det ska finnas en brytpunkt kring 40mm när det gäller besvärande påverkan på kantskärpan. Jag tycker man kan se att även Leicas 50mm objektiv har svåra problem med detta och de verkar ha klart svårt på en A7r att matcha Zeiss FE 55/1,8 och 55mm OTUS:en när det gäller skärpan. De ser verkligen inte bra ut alls! Bokeh:n är en annan femma för där ser Leicorna bättre ut, men att de gör det kan ju förstärkas av den oskärpa dessa objektiv ger på Sony-husen. Så det är svårt att avgöra vad som är vad där tycker jag. Det kan man nog bara få en uppfattning om om man kan få en jämförelse där objektiven jämförs med vilka resultat de skulle ge monterade på ett Leica-hus.

Kolla själva:

http://3d-kraft.com/index.php?option=com_content&view=article&id=151:adorable-50s-otus-noctilux-summilux-hyperprime-sonnar&catid=40:camerasandlenses&Itemid=2

Besvara

2014-03-02 22:18   grisslan

Roger Månsson
Intressanta kommentarer om A7R. Jag köpte en på A7R på fotomässan med Z 2.8/35. Det är blir helt galet bra bilder. Har även köpt Z 1.8/55 Kanonskarp den med. Kör även med Canon 5D mark II. Den är tung att släpa på men använder den också när det saknas objektiv för A7R. Eftersom jag gillar Macro foto, så hoppades jag att mitt super Marco 100/2.8L IS skulle fungera med A7R så jag köpte Adaptern Metabone III. Lite dyr kanske 3800 kr. Det fungerade över förväntan. Kanonskarpa bilder på fri hand., All nödvändig elektronik fungerar, förutom AF som får en knäpp. Far fram och tillbaks innan den bestämmer sig. Men jag brukar inte använda AF vid Macro så den kopplar jag ur. Men vilka grymma färger,bilder. Det vinklade skärmen är bra för Macro, och för att inte tala om vilka fördelar det är med inzomningen och färgmarkeringen som markerar var det är skarpt. Nu har jag beställt en Sony fjärrkontroll. En annan bra sak med Metabone är att den har ett stativfäste som gör att objektivet och kamerahuset hamnar framför och bakom stativet, vilket gör att det blir en bra balans mm.

Besvara