Problem för Stefan Löfven

Jag var på presskonferensen där statsminister Stefan Löfven fick problem att hitta namnet på sina estniska kollega. Här ett litet bloggreportage behind the scenes.

Ett videoklipp från presskonferensen med de nordiska och baltiska statsministrarna cirkulerar på nätet och både DN och TV4 gjorde sig lustiga över malören.

70-200:an riktad mot Löfven. Intill mig står Regeringskansliets egen fotograf Martina Huber. Foto: Johannes Jansson/norden.org

Jag tycker att det inte var en så stor sak att dra upp. Något man möjligtvis kan nämna i förbigående om man ändå rapporterar från presskonferensen. Saken är den att den estniske statsminister var ersatt av en annan minister eftersom det uppstått två kriser i Estland dagen innan, en dödsskjutning på en skola och en minister som tvingats avgå. Naturligtvis kan Stefan Löfven namnen på sina statsminister-kollegor.

Sedan 10 år tillbaka jobbar jag för Nordiska Ministerrådet i samband med Nordiska Rådets sessioner där parlamentariker från hela Norden träffas och skapar ett gemensamt nordiskt parlament. Detta år var sessionen i Stockholm. Min uppgift är att ta pressbilder som olika medier kan använda.

Under åren har jag noterat att antalet pressfotografer minskat på presskonferenserna. Det beror antagligen på att tidningarna inte längre tycker det är värt att skicka egna fotografer utan nöjer med sig samma byråbilder från TT som alla andra medier använder. Det gör att samma bild kan förekomma i både DN och SvD.

TT:s fotograf Henrik Montgomery är alltid prydligt klädd.

När det är dags för fria frågor till statsministrarna uppstår fria kriget bland mediefolket. Här Finlands statsminister Alexander Stubb.

Numer är det ofta fler tv-fotograf än pressfotografer.

Äntligen fick jag användning för mitt Sigma-fisheye.

Fotografer får normalt inte röra sig nere i Riksdagens kammare när det är aktivitet där utan bara fotografera från två olika fotobalkonger. Som officiell fotograf har jag full rörelsefrihet.

Rörelsefriheten gör att jag kan hitta en trevligare vinkel än om jag är tvungen att fotografera högt uppifrån.

I kammeran är avstånden långa och det krävs långa telen. Jag och min kollega kör 400/2,8 och tar en del av bilderna med 1,4x telekonverter. Han kör Nikon och jag det andra märket. Foto: Johannes Jansson/norden.org

Uppdraget innebär också att jag är med på en del ministermöten.

Här är det kulturministermöte och två ministrar som poserar.

Sideevent i Andrakammarsalen med Glada Hudik-teatern.

Solnedgång sedd från Riksdagshuset mot Statshuset där Nordiska Rådets prisutdelning hölls.

Foto: Magnus Fröderberg/norden.org där annat inte anges.

Hett uppdrag bland soldater, hundar och knott

Jag började årets sommarsemester med två dagars frilansuppdrag bland soldater, hundar och knott på Marma skjutfält utanför Älvkarleby.

Uppdraget var att dokumentera utbildningen av hundförare och patrullhundar som Svenska brukshundsklubben utför på uppdrag av Försvarsmakten. Hundförarna och deras hundar ingår i Hemvärnets styrkor runt om i landet.

Jag har inte hunnit gå igenom de närmare 4000 exponeringarna jag tog. Jag räknar med att det tar två dagar att välja ut bilder och fixa till två-tre hundra bilder.

Vädret var inte idealiskt. 29 grader varmt och gassande sol. Det innebär hårda kontraster. Inne i skogen är det ett extra stort problem då ljuset ofta är fläckvis. Tack och lov har dagens moderna digitalkameror rätt stort tonomfång.

Spårning

Min Canon på Kanonvägen (med flygfä).

Så blev det då offentligt ...

Mitt yrkesliv är inte så hemlighetsfullt, snarare ovanligt transparent. Hemligheterna sträcker sig till att jag får förhandsinformation kring en ny kameramodell ibland eller att jag fotograferat något som ska publiceras längre fram i tiden.

Just så var det i våras. Jag jobbar regelbundet för Nordiska Rådet och Nordiska Ministerrådet sedan snart 10 år tillbaka. De satsar stort på bokmässan i Göteborg och inför årets mässa skulle det inte bara utses en litteraturpristagare utan även ges ut en bok om det nordiska språken.

Boken heter "Talar Norden med kluven tunga?" och innehåller intervjuer med allt från den danska drottningen till Skavlan. Huvudtexten är skriven av Fredrik Lindström.

Foto: Magnus Fröderberg/norden.org

Kommunikationsavdelningen har en egen fotograf som tar de flesta bilder som behövs. Jag är en extra fotoresurs. Till den här boken blev det smidigare att anlita mig för att fotografera Fredrik Lindström än att skicka upp fotografen från Köpenhamn.

I våras träffade jag Fredrik Lindström utanför Stockholms stadsbibliotek. Med fanns också en makeup-artist. Fredrik tyckte sig inte behöva smink så mua:an fick agera assistent istället – alltså hålla blixtstativet i blåsten.

 Idén med den här bilden var att undvika det klassiska poserandet med böcker. Istället ville jag leka med bokstäverna utanför biblioteket genom att klippa av alla orden så att det bara blev bokstäver kvar. Alternativen var förankrade med kommunikationsavdelningen i förväg. Foto: Magnus Fröderberg/norden.org

Fredrik poserade flitigt men när väl kommentarerna från A-lagarna på bänkarna intill blev för många gick vi in. Jag visste ändå att jag hade vad som behövdes.

Att få fototillstånd inne på biblioteket gick enkelt. Herr Lindström är ju inte helt okänd. Men det visade sig trångt att fotografera på balkongerna. Det fanns inte plats för assistenten så jag skickade hem henne.

Formen på boken var inte bestämd vid fotograferingen, men jag visste att det bara fanns plats en bild. Jag behövde alltså fyra varianter, liggande och stående utomhus samt liggande och stående inomhus.

En vanlig skillnad mellan uppdrag och egen fotografering är att man har tydligare ramar att förhålla sig till vid uppdrag. Det kan underlätta och gör att jag inte behöver ta lika mycket bilder. Därför gick det snabbt att klara av fotograferingen. När jag kontrollerat att fyra varianter satt helt säkert i kameran kunde jag skicka iväg Fredrik.

Han tackade mig för den professionella inställningen och gick hem för att fortsätta vabba.

Foto: Norden.org

Jag kommer att få se boken i fysisk form om en månad då jag ska jobba som fotograf under Nordiska Rådets session i Helsingfors. Du kan ladda ner boken som pdf här. Ska jag säga något kritiskt om boken så är det väl att formen inte drar nytta av bildmaterialet och anknyter inte heller till ämnet. Det är lite SOU över formen.

Farmors pirra ett perfekt stativ

Dagens frilansuppdrag var att fotografera personal på Reumatikerförbundet. Bland de anställda hade en liten luden figur smygit sig in. Reumatikerförbundet har tagit fram en mjukdjurs-kanin som ska säljas till förmån för forskningen kring reumatism. Nu behövde kaninen fotograferas.

Eftersom jag var där för att ta personalbilder blev det lite improvisation. Jag bad om nål och tråd. Vi sydde fast trådar som vi sedan spände fast i mina farmors gamla pirra som jag har när jag ska dra med mig en massa utrustning.