Prideparaden är rena fotofesten för oss gatufotografer

Jag var verkligen inte ensam om att fotografera prideparaden i Stockholm. Vid startplatsen för paradtåget vimlade det som vanligt av män med systemkameror. Och av mitt facebookflöde att döma stod det även många och fotograferade längs vägen.

Om man är nyfiken att prova på gatufoto är prideparaden en bra tillfälle eftersom ingen tycker att det är konstigt att man går runt med en stor systemkamera.

De flesta som fotograferar i samband med paraden väljer att fokusera på de deltagare som sticker ut mest – de som har mest extrem och vågad utstyrsel. 

För mig finns bilderna oftast i brytpunkten mellan festival och det mer vardagliga livet. Jag tycker att de bilderna kan bli mer berättande än att fotografera själva paradtåget som mer känns som passerande teater.

Även publiken och annat som händer runt omkring paraden kan vara intressant att fånga på bild. Här är en bild på en ambulanssjuksköterska och en cyklande polis som pussas. Ett härligt blåljuspar.

I publiken såg jag en kvinna med en papegoja på axeln och papegojmönster på kläder och väska.

Jag var inte på årets prideparad bara som gatufotograf utan även i egenskap av frilansfotograf. Jag är nämligen husfotograf för Liberalerna och har en del yrkeskontakter i andra partier. Det är valår och alla partiledare utom Jimmy Åkesson och Annie Lööf var på plats.

Ringrostig gatufotograf

Det har tyvärr inte blivit så mycket fotograferande på gatorna för min del i år. Livet kom emellan. Gatufoto hamnar inte alltid överst på listan över viktiga och kul saker att göra.

Förra helgen tog min kompis Joakim K E Johansson mig i kragen och fick mig ut på en tur på stan. Det märktes att jag inte gatufotat så mycket i år – jag kände mig ringrostig. Här kommer några bilder från den rundan.

Just nu känner jag mig jättetänd på att komma ut och fotografera de kommande månaderna.