Redaktör'n

Tankar om fotografi från Fotosidans redaktör Magnus Fröderberg.

Ett riktigt svettigt fotouppdrag

Jag fotograferar regelbundet åt Stockholm Marathon Gruppen som arrangerar flera olika löptävlingar varje år, bland annat Tjejmilen och Tjurruset. Bilderna används till reklam- och informationsmaterial.

Den 10 september gick Stockholm Halvmarathon av stapeln och vi var tre fotografer på plats för att täcka loppet. Mitt område blev Södermalm och Gamla stan. En annan fotograf tog Kungsholmen och den tredje start- och målområdet.

Eftersom ska springa runt Kungsholmen innan de kommer till Södermalm så hann jag gå in i tunnelöppningen vid Tegelbacken för att möta löparna. Det är sällan man får ha en tunnel i centrala Stockholm för sig själv. Nystädad dessutom.

Polisen åker före för att kontrollera att vägen är fri. Sen kommer fler poliser tillsammans med tävlingsledningen.

Mycket glad elitlöpare.

Mitt uppdrag är inte att följa loppet nyhetsmässigt, så jag behöver egentligen inte fota eliten. Uppdraget är istället att ta snygga bilder som fångar glädjen och som lockar fler deltagare kommande år.

Den här gången hade jag lånat ett Canon EF 100-400/4,5-5,6L IS II USM. Eftersom jag ska röra mig längs banan så är det bra med ett objektiv som är relativt för lätt och ändå ger lång räckvidd. I tunneln var dock objektivet lite i ljussvagaste laget, så jag fick vrida upp min 1D X Mark II till ISO 25 600.

På Vasagatan utanför Centralen är benen fortfarande pigga.

Entusiastisk hejarklack.

För att ha en chans att genskjuta eliten som springer en halvmara på en dryg timme så tog jag tunnelbanan till Hornstull och gick ner till bron mot Långholmen. Jag anade att det skulle vara fint ljus där.

Efter ett tag började de bli riktigt trångt att få plats att fota.

Förutom telezoomen på ena kamerahuset så använde jag även ett EF 16-35/4L IS USM och en blixt på ett annat kamerahus, en Eos-1D X. Det visade sig vara en dum kombination. Jag borde ha använt den nyare kameran till blixtfotograferingen eftersom jag då använder mycket liten bländare som avslöjar allt skräp på sensor. Vid sportfoto används oftast stora bländaröppningar, och då syns inte damm och annat skräp. Misstaget kostade mig en hel del extra tid i Photoshop för att klona bort allt damm. Nu vet jag i alla fall att kameran måste städas.

För att få variation i bilderna gäller det att röra sig längs banan. Därför knallade jag med raska steg över till andra Tanto på andra sidan Södermalm.

Här fanns en vätskekontroll som gav svalka och lindrade törsten.

Väl framme vid Slussen ligger kvällssolen lågt.

Efter en mil travande med tung fotoutrustning i stekande sol var det dags att hämta sonen, laga mat, välja ut bilder de bästa bilderna bland cirka 4000 exponeringar och till slut göra klart närmare två hundra bilder. Klockan 4 på natten är bilderna skickade så att deltagarna kan kolla ett bildspel på hemsidan när de vaknar.

Postat 2016-10-12 20:58 | Läst 10756 ggr. | Permalink | Kommentarer (10) | Kommentera

Gamla svinskarpa gluggar

Det bloggas en del om skärpa. Allt ifrån hur skarpa vissa gamla gluggar är till hur gamla målarmästarna hade full koll på förhållandet mellan detaljrikedom och betraktningsavstånd.

Jag gjorde en upptäckt i förra hösten som passar in på skärpetemat. Det var när jag testade Sony A7s II och använde en adapter för mina gamla Canon FD-gluggar som jag fick omvärdera en del objektiv.

Sony A7s II med Canon FDn 50/1,4 vid f/1,4.

Sommaren 1991 var jag 16 år och på semester med min pappa i Lübeck. I en fotoaffär stod en Canon FDn 50/1,4. Jag hade den äldre och tyngre versionen FD 50/1,4 SSC på min Canon FTb och bad att byta rakt av. Javisst, det gick bra. Både handlaren och jag visste att den äldre versionen var lite mer eftertraktad, men jag ville hellre ha den nyare som väger mindre och är mer snabbfokuserad.

Min upplevelse av båda var att de var rätt softa på full glugg. Under testet av A7s II tog jag med mitt skarpa FDn 85/1,8 och passade på ta med FDn 50/1,4 för att se hur mycket sämre det var. Till min försvåning blev porträttbilderna av sonen knivskarpa med 50:an vid f/1,4. Hrmm.

100 procent utstnitt. Ingen fel på skärpan här inte trots att bilden är tagen på f/1,4.

Hur kunde jag minnas så fel? Det brukar ju vara tvärt om - att gamla objektiv som man tyckt var bra blir en besvikelse på en modern digitalkamera.

Nu var jag tvungen att gå till botten med det här och tog lite fler bilder med objektivet. Och då visade det sig att objektivet har skiftande egenskaper.

På längre avstånd blir det riktigt soft med f/1,4.

Nu var frågan om fler av mina "softa" objektiv hade samma egenskaper. FDn 85/1,8 visste jag var skarp i alla lägen, men hur var det med FD 85/1,2 SSC Aspherical?

Jo, den är också knivskarp nära närgränsen trots full bländaröppning, men lite mer soft på längre avstånd. 85:a blir dock inte alls lika soft som 50/1,4, utan känslan är ändå att den är skarp på f/1,2.

Även om ISO 6400 inte är idealiskt för detaljåtergivningen så visar bilden ändå att FD 85/1,2 SSC Aspherical är riktigt skarpt på f/1,2 vid närgränsen. Modell är objektivets förre ägare Martin Agfors.

Jag provade fler av mina FD-gluggar med gott resultat. Här är en bild med Canon FDn 24/2,8 vid f/2,8.

Vad kan vi lära oss av det här? Jo att det finns en hel del bra objektiv från Canon, Nikon, Olympus, Minolta, Pentax med flera som inte kostar särskilt mycket, men som ger bra bildkvalitet. Dessutom är de rätt lätta och kompakta.

Både Canon FD 50/1,4 och 24/2,8 går att hitta under tusenlappen styck.

Spegelfria kameror med elektronisk sökare är perfekta för gamla manuella objektiv. De elektroniska sökarna har hjälpfunktioner för manuell fokusering, som förstorad visning och peaking.

Postat 2016-10-03 13:32 | Läst 18556 ggr. | Permalink | Kommentarer (25) | Kommentera

Bloggar

Redaktör'n

Ett riktigt svettigt fotouppdrag

Gamla svinskarpa gluggar

froderberg

Skriver om

Innehållskategorier

Arkiv

Bloggar

Redaktör'n

Ett riktigt svettigt fotouppdrag

Gamla svinskarpa gluggar

froderberg

Skriver om

Innehållskategorier

Arkiv

Kategorier