Ibland måste man tvinga sig ut med kameran

Som gatufotograf går jag alltid i träda mellan december och mars. Det är inget aktivt val utan bara som det blivit. Jag har blivit medveten om detta när jag gått igenom mina bildmappar på datorn som är sorterade årsvis. Undantagen har nästan bara varit när det snöat intensivt.

Förr var det svårt rent tekniskt att fotografera på gatorna under årets mörka månader. Kamerans eller filmens ISO-egenskaper räckte inte till, och inte heller autofokusens. Sedan några år tillbaka kan jag inte längre att skylla på tekniken. Det har inte heller varit tekniken som hindrat mig utan bristen på lust, trots att jag vet med mig att det är kul att plåta när jag väl kommer igång. 

Under julen bestämde jag mig för att kliva över bekvämlighetströskeln och ge mig ut på gatorna i Stockholm, Lund och Malmö. Mot bättre vetande försökte jag kombinera mellandagsreashopping med fotografering i Malmö. Det gick naturligtvis inget vidare utan gjorde mig bara extra trött.

Gatufoto kräver lite extra koncentration för att man ska se motiven och förutsäga vad som händer. Den enda fördelen med att stå med kamera i ena handen och shoppingpåsar i den andra är att man inte ser så seriös och hotfull ut, utan mer som en ofarlig turist. Just att spela turist kan vara ett bra trick för att bli accepterad av omgivningen.

Bättre gick det under mina turer med fullt fotofokus. Då såg jag plötsligt fler intressanta händelser och detaljer. Det är alltid kul att komma hem med några hyggliga bilder, och erfarenheten gjorde mig taggad att ge mig ut igen. Plötsligt är bekvämlighetströskeln lägre. 

En lördag i januari gick jag och min kompis Joakim K E Johansson vid S:t Eriksplan i Stockholm som ligger någon kilometer från city. Nästan samtidigt kom två män bärande på varsin julgran från olika håll. Det visade sig vara tjugondag Knut och nu skulle många stockholmare kasta ut sina granar. Det här händer säker på många andra platser i landet och ser lite kul ut. Se Joakims bild här.

Att ge sig ut en dag i månaden är kanske en realistisk ambition. Joakim och jag gav oss ut igår i ett svagt snöfall över huvudstaden. I bakhuvudet fanns vetskapen om att det alltid brukar bli någon hygglig bild om man bara det tid och koncentration.

Jag skulle möta upp Joakim i Kungsträdgården där det firades kinesiskt nyår. På väg dit, på Hamngatan, fångade jag bilden som ligger överst i det här blogginlägget. Joakim lyckades få en bra bild i Kungsan, se här! För mig blev det inga intressanta bilder i Kungsan, trots alla färgglada dansande kineser. 

Så vi gav oss ut på gatorna i jakt på intressanta vardagssituationer. Att gå sida vid sida är trevligt, men inte helt optimalt. Bland annat för att man riskerar att fota samma motiv, och då känns bilden lite mindre värd på något sätt.

Min bild:

Joakims bild:

Om detta är priset man får betala för att komma ut och plåta så är det väl värt det. Och vi vet också att vi får en hel del helt egna bilder också när vi är ute tillsammans.

Jag fixade också till två andra exponeringar. Inte för att jag tycker att bilderna är så bra, utan för att de kan vara kul att ha i arkivet. Jag tänker att bilden på de Adidas-shoppande tjejerna kanske kan vara kul att kolla på om 20-30 år.

2018-02-11 11:30   Joakim K E Johansson

Den översta bilden tycker jag är både snygg och bra - en typisk Magnusbild. Kul att se hur vi också hittar olika bilder trots att vi är i samma miljö.

Besvara

2018-02-11 13:32   Sten Björklund

Tar aldrig bilder på människor ( gatufoto) men tycker det är mycket intressant. Ännu mer om 30 år. Då är tjejerna 50 år och gatumiljön säkert en annan.
Sten

Besvara

Svar från froderberg 2018-02-11 14:26

Jag brukar inte tänka på den historiska aspekten utan ser det mest som en kommande bonus, men ibland slår det mig att vissa bilder är tydligare tidsmarkörer än andra.

Svara

2018-02-11 13:37   light

Jag undrar vad det där paret tänkte när två kameror plötsligt riktades mot dem? Paparazzi som tagit fel, eller? 😀

Besvara

Svar från froderberg 2018-02-11 14:24

Jo, det kan nog nämast blir komiskt när två fotografer avfyrar samtidigt. Det här paret verkade inte bry sig, de verkade vara upptagna av varandra och förstod nog att de stack ut.

Svara

2018-02-11 16:19   bassa

Hej Magnus och Joakim. Personligen gillar jag att gå själv med min kamera. Brorsan och jag går aldrig tillsammans trots samma brinnande intresse.
Men det är olika.För oss skulle det aldrig funka, men jag tycker ni tar utmärkta bilder , och tycks samtidigt har kul ihop på era promenader Vi är alla olika. Som sagt brorsan Bosse och jag har kul i efterhand ,när vi kollar och snackar om våra bilder.


Vilka kameror var i farten???
/ Bengt H.

Besvara

Joakim K E Johansson 2018-02-11 18:41

Både Magnus och jag trodde nog inte att det skulle funka första gångerna vi var ute tillsammans. Men det har gått bra. Trots att vi sätter en del liknande bilder, som sagt.

Själv kör jag med Fujifilm X100F och som i det här fallet X-Pro2.

Svara

Svar från froderberg 2018-02-11 19:16

Som Joakim säger så har vi fått det att funka. När. Vi åkte iväg på vår första resa till Berlin så förutsatte vi att det inte skulle funka, men så blev det ändå att vi gick sida vid sida. Men visst är det inte alltid bildmässigt optimalt.

Jag hade med mig Canon Eos 5D Mark IV med de lätta objektiven EF 28/2,8 IS, EF 35/2 IS och EF 50/1,8 STM. 35:an är min standardglugg för gatufoto.

Svara

bassa 2018-02-12 09:22

Hej Tack för svaret. Kul att det funkar.
Ha det bra
/ Bengt H.

Svara

bassa 2018-02-12 09:41

Båda kamerorna funkar fint!
/ Bengt H.

Svara

2018-02-11 20:56   Bob Bovin

Hej,
Den första bilden är härligt grafiskt förvillande. Den hade nog fungerat för mig även utan människor.
Hälsa grabben i Dalby.
Ha det gott
Bob

Besvara

Svar från froderberg 2018-02-11 21:18

Kul att du gillade bilden. Jag ska hälsa faderskapet.

Svara