Den här Leican ska banne mig användas
Den här M6:an var fin, för fin, för mig.
Det finns två sorters Leicor - de som används ordentligt och de som är för fina för att användas.
Den här insikten kom jag till i unga år. Min pappa älskar verkligen Leica som skäggiga män i skinnväst älskar sina HD-moppar eller raggarbilar. Min pappa har bara använt ett klistermärke i sitt liv så vitt jag vet. Det sitter på hans Samsonite-portfölj och är runt och rött. Det står "I like Leica" tillsammans med ett hjärta och en bild på en Leica R3.
Jag lärde mig fotografera med en R3 och R3 Mot med winder. Jag sprang runt med dem två sommarlov och fotograferade flitigt. Men så gick på/av-vredet av på två R3:or (ett vanligt R3-fel) och plötsligt var det inte lika kul att låna ut kameror till tonårssonen.
Jag lyckades dessutom bli tacklad av en turist utanför Domkyrkan i Lund och falla på kättingen framför kyrkan. Det blev en häftig bild av kyrkan i fallet med M4-2:n (ska leta upp den), men det var inte helt kul att komma hem den dagen. Spiken i kistan var när den illa konstruerade remmen som satt på pappas R4:a (eller om det var R5:an) gick upp och 21:an fick sig en småll på motljusskyddet.
Att fotografera med den intensitet och hängivenhet som jag har går inte ihop med ömsint vårdande av Leicor. Ska de vara i nyskick ska de inte heller användas ordentligt.
På 15 år ungefär har jag knappt fotograferat med Leica och inte heller saknat det. Det är först nu på senare tid när den digitala tekniken är vardag och min fotofirma går bra som tankarna på en analog Leica kommit upp. Men måste ju vara i bruksskick.
För ett drygt år sedan skickade jag min pappa att köpa en kromad Leica M6 utanför Helsingborg till bra pris. Problemet var att kameran var i för bra skick. Pappa hade ju bara en svart M6:a så en kromad passade honom perfekt - tyckte han. Jag har i alla fall tagit två testrullar med kameran och det gav mersmak.
Jag la bud på en M4-P på LP Foto förra året men den blev för dyr.
Så till slut fann jag en M6:a som är bär tydliga spår av användande men som mår bra. Perfekt för mig.
Under snart två veckor har jag plåtat en del med kameran. Och mer ska det naturligtvis. Jag publicerade några bilder i gårdagens blogginlägg och här kommer fler nyskannade bilder.
Visst ja, man ska plåta svartvitt för att vara gatufotograf. Men det är i alla fall taget med Leica. Hälften rätt.
Då kanske det är dags att spela litet unplugged!? ;)
/B
Första bilden fick jag titta två gånger innan jag insåg att det är i en hiss och spegelbild. :-)
Du måste ha armar som en brottare om du är upplärd med R3 och R4!:-)
Själv har jag spagettiarmar eftersom jag körde och kör Pentax!
Thomas
När jag köpte min Leica M6 så va det av en man som hade kameran i bankfacket! :)
Å han visste inte mycket om fotografering, utan det va nå'n i bekantskapskretsen som hade sagt att det va en investering att köpa en M Leica!
Men efter nå't år så tyckte han att han ville sälja den, så då köpte jag den. Och fast den va sprillans, så började jag använda den på direkten! :)
Vill nog påstå, att man kan bibehålla ha en M Leica i fint skick fast man fotar med den varje dag.
En viktig grej är att alltid ha med sig en toppluva, som man lägger kameran i när man lägger den i ryggan! :)
Ja, Leica, Leica, Leica. Det kommer alltid att finnas människor som ser samlarvärdet i välgjorda och mindre vanliga prylar. Jag kan inte se några problem med det. Även om jag som fotograf rent känslomässigt blir gladare när grejerna används.
Fast nu har jag ju tagit mitt Micke Berg-löfte. Det vill säga att använda det jag har! ;-)
http://theonlinephotographer.typepad.com/the_online_photographer/2009/05/a-leica-year.html
Sammanfattningsvis: Om en nybörjare vill lära sig vad fotografering är ska ha ha en Leica med ett objektiv i ett år och fotografera flitigt.
Det blev många reaktioner och fler artiklar.
Jag som plåta i 40 år och haft en Leica 1973-75, hakade på, skaffade en M6 med 50 och senare 28. En 90 hängde med vid köpet. Den samlar damm.
Jag tyckte inte jag behövde lära mig "vad foto är" men jag fastnade. Lite trött på alla filer som skvalpade i datorn från min 5D, som jag trots allt utnämner till den bästa leksak (och verktyg) jag någonsin haft. Nu har jag Leican med mig överallt. Plånbok, nycklar mobil och Leica. Mest med 28/2,8 Asph. Löjligt skarp och med spikraka linjer i kanterna.
På TOP stod också den här:
http://theonlinephotographer.typepad.com/the_online_photographer/2009/09/a-leica-wont-improve-your-photography.html
Den är också tänkvärd.
Jag tycker inte Leican ger "bättre" bilder. Men det är roligare.
PS TOP är klart läsvärd varje dag. DS
Gamla kameror, oavsett märke, mår bäst av att användas. I skåp eller fack slutar de snart att fungera. Det var mycket därför (och för att de är så kul) vi startade Retrokamera-poolen.
Kul att du verkar trivas. :-)
Nu har jag köpt två superbilliga begagnade voigtländer-objektiv som jag ska köra igång med. Jag vill inte lägga ner några större pengar på leicaprylar förrän jag upplever att det skulle drastisk påverka mina bilder i positiv riktning.
För övrigt ser det ut som att din skanner lider av samma sak som min, nämligen lite förskjutna färgkanaler. Det ser ut som kromatisk aberration, men bara "på ena ledden" över hela bilden. Kolla så att filmhållarens höjd är rätt inställd. På min V700 (och de flesta andras) ska den ställas på högsta läget, vilket gör en jäkla skillnad i skärpa mot originalinställningen. Nu vet jag inte om det är en sån du har, men det kanske går att justera i alla fall.