Dial, före Diana, Lomo och Holga
När jag vaknade och såg att solen sken tänkte jag direkt: "Canon Dial!". Min gamla halvformatskamera trivs bra i solsken, eller åtminstone på sommarhalvåret då det är lite ljusare ute.
Jag har inte använt kameran på fler år. Men efter att jag återupptagit mitt analoga fotograferande igen kom även lusten att använda Dialen igen. Det har dock känts lite mycket att ha med den tillsammans med Leica-prylarna. Tanken är ju att hålla nere utrustningsvolymen när jag fotograferar analogt, annars blir det inte ett alternativt till mitt vanliga digitala fotograferande.
Idag åkte Dialen ner ena fickan och testkameran för stunden, en Samsung NX200, ner i andra fickan när jag gav mig ut på långpromenad hemmavid.
Jag hade helt glömt vilken film som satt i kameran. Jag gissade på Fuji Press 400 eller Kodak T400 CN. Det visade sig att batterierna var slut till exponeringsmätaren, men en solig dag är det enkelt att räkna ut exponeringen. Jag brukar köra 1/250s bl. 11 vid ISO 400.
Väl hemma tog jag ur filmrullen och det visade sig vara en svartvit Kodak T400 CN. Jag har ingen aning om vad som finns i början på rullen eller om det ens kommer att gå att skanna bilderna. Det får också bli en överraskning.
Eftersom jag ännu inte kan visa några Dial-bilder från dagens promenad kommer här lite gamla bilder som jag tagit med kameran. Jag fick den gratis av en kompis till min pappa som hade köpt den i början på 70-talet eftersom alla skulle ha sådana kameror då. Eller rättare sagt, alla i Sverige.
I resten av världen sålde den märkliga fjäderdrivna halvformataren inte alls. Men i Sverige hade fotografen Walter Hirsch utmanat det rådande skarpa bildidealet med frigjorda bilder bilder på nakna och halvnakna vänner som dansade på midsommarafton. Bilderna var filmiska med sin levande rörlighet. Det gick att ta flera bilder i snabb serie tack vare att en fjäder drar fram filmen. Kopierar man flera negativrutor tillsammans så ser det ur som en remsa ut en smalfilm. Och med 72 bilder på en rulle var det bara att ösa på med bilder.
Debatten om Walter Hirsch bilder rasade. En del tyckte inte om att hans bilder saknade ordentlig skärpa och var slarvigt komponerade. Andra tyckte att bilderna kom som en frisk fläkt och därför blev det en stor trend att skaffa Dial för att ta annorlunda bilder. Ungefär som Diana-, Lomo- och Holga-trender som kom senare.
Klasskamrater på Skurups folkhögskola 1998/99.
En släktning i Örebro, den fd DN- och Expressen-fotografen Rolf Carlsson.
Föga kreativ redaktionsmiljö på tidningen Redo, år 2001.
Min chef 1999-2000.
Bild från 2004 då jag slutade fotograferade fotografera analogt.
Jag har en Olympus Pen EES i samlingen, sist jag tog 72 bilder med den var nog sisådär 30 år sedan...
Men efter att ha läst din blogg känner jag ett visst sug att damma av gråingen! =)
Ha en fin kväll /Lasse
Tycker att de är för plastiga och tar för dåliga bilder helt enkelt.
men det är många ungdomar som älskar denna typ av bilder.
Senast nu i veckan var det en kvinna som skulle fotografera med sin Holga kamera och 120 film.
Men förr fanns det en amerikansk fotograf som sandpapprade på sina negativ just för att få till oreda vid kopieringen så alla har väl skaffat sin egen stil.
mvh
Morgan Larm
Det är just det som är vår styrka att vi är olika och gillar olika saker
Om det hade funnits film till en instamatic, 110 film och 126 film. Frågan är då om dessa kameror skulle vara populärra i dag så som Holgakamerorna är
Plastig? Har du ens provat en dial?
Nej, jag har inte provat Canon Dial, men jag tänkte på de andra kamerorna som du nämde. Holga. Jag har aldrig tyckt att Canon Dial har varit trevliga annat än då jag samlade och hade en styck. Denna använde jag mig aldrig av.
mvh
Morgan Larm
alf
mvh
Kjell
Den fd canonverstaden på Södra Förstadsgatan i Malmö kanske kan? Intervision i Solna har en man som kan gamla mekaniska Canonkameror, frågan är nog mest vem som kan ha reservdelarna. Men nu är inte Dial så dyra länge att det kanske är billgast att ropa in en på auktion.
Roliga bilder för övrigt.
Köpte du någon Leica på LP Foto-auktionen?
Jacob Holdt som nämndes är riktigt intressant.