"Och tiden förblir ett besynnerligt ting..."

Besöker kyrkogården och fars och mors grav. Vandrar runt och läser på stenarna. Här ligger många gamla vänner och bekanta. Många döda sedan länge, andra nyss bortgångna. Tankar om livets förgänglighet far igenom mitt huvud. "Is that all there is?" Ser en gravsten med namn som får mig att haja till...

Har hållit på ett tag med att avfotografera glasplåtar från Arbetarmuseet i Norrsundet. I Hamrångebygden verkade ett antal fotografer från slutet av 1800-talet fram till kanske 1980-talet. I dag finns inga fotografer kvar – förutom en hel del amatörer förstås.

Ett par blir fotograferade med sin förstfödda någon gång på 30-talet. Ett vackert foto, som jag publicerat tidigare. Utmärkt kvalitet med hög upplösning och fint ljus. En duktig fotografs verk. Det tog ett bra tag innan jag lyckades få personerna på bild identifierade. En äldre man med makalöst minne gav mig besked över en kopp kaffe. Han har hjälpt mig med andra bilder också. 

...jag läser på stenen. Mauritz och Irma. Bilden på de unga, uppklädda, sittande i soffan med sitt barn tonar fram.

"Och tiden förblir ett besynnerligt ting".

På återseende

Torbjörn

2019-04-15 15:59   Khalad

Återigen en mkt vacker bild och en text som stämmer till eftertanke. Om barnet klarat sig från sjukdomar borde det vara vid liv och i vår ålder. Min pappa föddes 1902 och mamma 1910 så dom här är precis mina föräldrars ålder. Kanske kan du googla fram barnet, ev mha prästböcker och förära barnet bilden? Blogg av hög
klass!!Hälsningar/ Björn T

Besvara

Svar från pic-tor 2019-04-16 18:23

Tack så mycket Björn för din fina kommentar. Jag ska höra med mannen som identifierade Mauritz och Irma om han också kommer i håg barnets namn. Intressant och spännande uppslag du kom med.

Hälsningar
Torbjörn

Svara

2019-04-15 23:08   Gun-Inger Arvidsson

Dessa glasplåtar gav ett resultat som inte gå nå upp till på något sätt.
Denna bild går rakt in i mitt hjärta även om jag inte känner personerna
Så mycket där finns att läsa i den
Inredning som gör att mina tankar vandrar till mina avlidna underbara svärföräldrar.
Varje detalj känner jag lust skriva om men jag skall inte göra det.
Den enkla gravstenen de fick med liljekonvaljer på talar sitt eget språk.
Den verkar som den inte är på den plats den varit från början eller?
Fina dagar på dig
Gun-Inger

Besvara

Svar från pic-tor 2019-04-16 18:29

Tack så mycket Gun-Inger för dina tankar om bilden. Beträffande gravstenen tror jag att den ligger på sin ursprungliga plats. Det är flera gravar med liknande gravstenar intill varandra.

Svara

Gun-Inger Arvidsson 2019-04-16 21:47

Ja det kan växa igen fort eller skall det vara så.
hälsningar
gia

Svara