Murre på Högåsen
Jag stötte på Murre på Högåsen häromdagen när jag var ute och testade mitt nygamla Minolta 1,4/50 mm. Murre förresten, han heter förmodligen någonting annat men för mig heter alla okända katter Murre. Man kan ju inte gärna kalla dem för NN och ibland har det visat sig att de hetat just Murre. Det hände en gång i Gävle. Vi hade precis parkerat bilen då en kelig katt kom springande emot oss.
– Hej på dig Murre , sa jag och kelade lite med den.
Under tiden hade kattens matte, en sjuårig flicka, kommit fram till oss och hade hört mig kalla katten för Murre.
– Hur kan du veta att han heter Murre, frågade flickan allvarligt?
– Va, äh, jo han ser ju ut som en typisk Murre, slingrade jag mig. Jag kunde ju inte gärna säga till flickan att jag kallar alla främmande katter för Murre.
Med det lät sig flickan nöja och drog iväg med katten i famnen.
Men nu gällde det alltså Murre på Högåsen. Han höll precis på att vässa klorna mot en trädstam när jag kom förbi.
– Men hallå, dig har jag inte sett förut, hälsade Murre. Är du ny på Högåsen?
– Jag ska bara krypa under det här staketet först så får vi snacka litet
– Men va sjuttsiken, jag kommer inte under
– Så ja, nu gick det bättre. Jag tänkte väl...
– Trevligt att råkas men nu är det dags för hemgång och middag
– Bara det inte blir torrfoder. Jag hatar torrfoder, det är hundkäk
– Har jag inte snygg svansföring förresten? Högåsens snyggaste om jag får säga det själv
– OK, då säger vi så. Samma tid och plats i morgon
Nu är ju det här min högst personliga tolkning om vad som utspann (!) sig mellan Murre och mig den här eftermiddagen men jag tror att det i stora drag stämmer ganska väl överens med hans uppfattning också.
Fotografering behöver inte alltid vara så gravallvarligt utan det står var och en fritt att göra vad de vill med en av de bästa leksaker som sett dagens ljus.
På återseende
/Torbjörn
Hoppas du har kryat på dig
/J-O
/Torbjörn
/Torbjörn
För mig heter alla katter Måns
//Bert-Ola
/Torbjörn
//Ewa
/Torbjörn