Medan Nobelprisen delades ut

Medan Nobelprisen delades ut i Konserthuset stod jag utanför och fotograferade det öde Hötorget. Torghandlarna hade avhysts för att senare ge plats åt alla bilar som ska skjutsa pristagarna till Stadshuset och festligheterna där. Ett tag tänkte jag stanna och se på när de for i väg men det var gråkallt i Stockholm den här dagen så jag vandrade vidare.

På Mynttorget höll högerextremister en demonstration och jag tänkte gå förbi och titta. Jag tog vägen över Kungsträdgården där isbanan var full med folk som åkte, eller försökte åka, runt de vaktande bronslejona. Det fanns de som knappt hade styrfart och så fanns det de som svischade fram som jehun. Jag förvånades över att många tjejer och kvinnor använde hockeyrör i stället konståkningsskridskor. Förr tillbaka var det väldigt ovanligt. Jag gick vidare mot Gamla Stan men där var det stopp.

Strömbron, Norrbro och Riksbron var avspärrade och massor av poliser befann sig där. Vasabron däremot var öppen och trängseln var stor när jag den vägen gick för att titta på demonstrationen. Naturligtvis var Mynttorget avspärrat och massor med människor trängdes framför avspärrningarna på Myntgatan men polisen släppte inte fram någon. Västerlånggatan var fullständigt igenkorkad så där blev det tvärstopp. Knallskott och burop hördes. Senare fick jag reda på att motdemonstranter hade omringat högerextremisterna och bråk hade uppstått. Vid pressläggningen av det här inlägget vet jag inte hur det slutade.

Är det inte Anders Forslund från Mascots och Fria Pro som står där med sin ståbas?

Tyvärr känner jag inte igen hans medmusikanter :(

Vad den här tvärrandiga tjejen höll på med vet jag inte

Hötorget låg öde under prisceremonien

Några barn matade duvor på Konserthusets trappa

Blivande isprinsessa och hockeytjej kanske

Hur gör man? Telefonrådgivning på gång :)

Fort går det för somliga medan andra tar det lite lugnare

Det här var en riktig speedkula

Skräckblandad förtjusning

Närmare demonstrationen än så här kom jag inte. Västerlånggatan var totalt igenkorkad

Jag hade planerat en sväng upp till Söders höjder och en fotoutställning men lusten försvann med kylan och det tilltagande mörkret.

På återseende

/Torbjörn

2011-12-12 09:43   Marianne Bengtsson Rosander

O, jag måste berätta för dig om en kul händelse härhemma i samband med nobelutdelningen. Gustav, mitt barnbarn, var då kanske 3 år. Han och jag satt och tittade på Tv. Jag berättade för honom att nu kommer kungen och drottningen, såna hade vi ju läst om i sagor. Men han var inte så intresserad av dom. Sen kom nobelpristagarna intågande. En av dom hade långt skägg. Då vaknade Gustav till och sa: och där kommer tomten.
Ett minne för mormor att gömma långt nere i hjärtat.
Gillar din berättelse. Damen med rosa strumporna på bild nummer 7 är fin. Hon verkar inte riktigt få till det.
Ha en skön vecka
Marianne

Besvara

Svar från pic-tor 2011-12-13 10:55

Ha ha, det var fyndigt sagt av din Gustav. Barnen har bilden klar för sig hur en tomte ska se ut. Jag såg inte kvinnan med de rosa strumporna ta ett enda skridskoskär. Inte heller hennes kompis med telefonen. Kanske var det första gången för de båda.

Ha det bra

/Torbjörn

Svara

2011-12-12 14:20   Margareta Cortés

Trevlig berättelse i bild. Fina porträtt på lördagslediga stockholmare som hittat på något bättre än att stå och ropa slagord eller jukhandla.

Besvara

Svar från pic-tor 2011-12-13 11:00

Tack så mycket Margareta. På skridskobanan i Kungsträdgården åker man till musik och alla åldrar finns representerade. Det är ju en gammal tradition och det är trevligt att titta på. Kanske man ska gräva fram de gamla hockeyrören och ta sig en sväng. Det var länge sedan nu.

/Torbjörn

Svara

Margareta Cortés 2011-12-13 12:50

Jag kanske ska se om det finns några halvrör kvar någonstans, fast veven kanske är försvunnen.. Det var mina första skridskor.

Svara

2011-12-12 16:34   pia51

Jag blev varken isprinsessa eller hockeytjej, men jag hade faktiskt ett par hockeyrör när jag var barn. Kanske för att begagnade var de billigare? I Malmö på 50-talet åkte vi på dammarna vid Öresund och det var alltid liv och rörelse där tills sena kvällar. Det var ju så kul att man aldig ville att snö och is skulle ta slut. Dammarna är långsträckta så vi fick upp bra fart och for iväg fram och tillbaka, medan flickorna med konståkningsskridskor övade piruetter. Men ve och fasa, när jag äntligen en jul fick ett par vita konståkningsskridskor, bytes glädjen snabbt till gråt. Jag var ju van att åka på så det stod härliga till, men taggarna framtill som jag var ovan vid, fällde mig snabbt gång på gång. Den vintern gick jag med stora blåmärken på knäna.
Jag tycker att det är roligt att du fått med alla generationerna på dina fina isbilder. Men var är männen? Har du inga skridskor du kan snöra på dig?
Rosa halsduksbilderna gillar jag mest.

/pia

Besvara

Svar från pic-tor 2011-12-13 11:05

Se där, du hade alltså hockeyrör på den tiden. Det fanns flickor som hade det när jag växte upp också men det var inte särskilt vanligt. Det fanns vita flickskridskor som liknade hockeyrör och de var nog vanligare. Kul att du gillar bilderna från isbanan. Visst har jag skridskor jag kan snöra på mig men de är gamla och nötta. Kanske får man låna ett par i Kungsträdgården. Jag ska kolla nästa gång jag kommer dit.

/Torbjörn

Svara