Bilder och berättelser från min resa genom livet.

Jag motionerar några gamla objektiv. Del 1, svartvitt

Mekaniska saker med rörliga delar ska motioneras regelbundet för att inte funktionaliteten ska fallera. Det gäller kameror likväl som objektiv. Står de oanvända länge i ett skåp beckar de ihop och kanske inte fungerar alls den dag du tar fram dem. Jag kör igenom en film då och då i mina gamla analoga kameror  för att kolla att allt är OK. Det bör inte gå alltför lång tid mellan gångerna. Då passar jag också på att testa tillhörande objektiv.

Till min Sony A850 har jag en hel del gamla Minoltaobjektiv. De äldsta är ca 30 år gamla och har alla AF. Alla Minoltas gamla AF-objektiv passar till Sonys DSLR-kameror. I söndags tog jag fram Minoltas gamla normal 50/1,7 och zoomen 28-135/4-4,5. Den senare en tung rackare, helt i metall, men underbar att fotografera med. Kanske har de nyare konstruktionerna krispigare skärpa och snabbare AF men för mig duger de alldeles utmärkt.

Jag var till Skansen i söndags och trängdes med bodmadamer och bodknoddar, fotografer, herrskap och drängar, diskerskor och servitriser och naturligtvis en konstapel och till sist en prost. Det var gammaldags marknad vid Skånegården och det var riktigt trevligt.

Minolta 50/1,7

Den godmodige prosten hälsar välkommen med glimten i ögat

Den här välklädde gentlemannen stannade till och verkade vara en smula tankspridd

Minolta 28-135/4-4,5

En karl för sin hatt

Han är nog också karl för sin hatt

En dragspelare

Två dragspelare till

Den siste dragspelaren

En trevlig herre i plommonstop

En strut med godis och kuddkrig

En bodmadam expedierar

En av diskerskorna torkar bestick

Två fina damer konverserar

En annan fin dam ler amuserat

Två karlar som snart tar spänntag med varandra

De här två objektiven är helt klart fortfarande fullt användbara med bra skärpa och kontrast. Kanske missar autofokusen några fler gånger än mina nya objektiv men det är inte så att det stör direkt. I nästa blogg ska vi se hur de klarar att återge färg.

På återseende

/Torbjörn


Inlagt 2011-09-27 21:55 | Läst 5949 ggr. | Permalink

"Vilka härliga porträtt Tobbe. Du är så himla duktig på detta. Skansen är ett toppenbra ställe att fotografera på. Jag gillar den gamla miljön de har där. Sista bilden blir min favorit. Ett perfekt ögonblick som du fångat så väl. Må gott Kram Lena"


(visas ej)

Vad heter hufvudstaden i Sverige?
De gamla prylarna verkar tåla annat ålderdomligt sällskap alldeles förträffligt! Förresten, dragspelare? Amuserat? Säger man så? Eller SADE man så en gång i tiden?
Svar från pic-tor 2011-09-27 22:16
Jag lät mig föras tillbaka till 1890-talet av dessa härliga människor och på den tiden log de fina damerna amuserat (roat). De fina damerna skrattade sällan, möjligen fnissade de lätt bakom en skyddande handskbeklädd hand. Skrattade gjorde bara fiskmånglerskor och bodmadamer :-). Dragspelare existerar i dag liksom då. Fast på den tiden sade man nog lika ofta handklaver om dragspelet. Jodå, objektiven är still going strong.

/Torbjörn
Härliga bilder! Nr 1 är helt underbar.

mvh Tommy
Svar från pic-tor 2011-09-27 22:18
Tack Tommy. Ja, prosten var en skön herre som hälsade på både herrskap och vanligt folk.

/Torbjörn
Härliga bilder allihopa. Vad duktig du är
Ha den gott
Marianne
Svar från pic-tor 2011-09-27 22:26
Tack så mycket Marianne. Jag tycker om sådana här tillställningar. Folk är i allmänhet avspända och glada. Du är både flitig och duktig Marianne. I morgon blir det nog Ellens, jag missade förra gången.

/Torbjörn
Vilka härliga porträtt Tobbe.
Du är så himla duktig på detta.

Skansen är ett toppenbra ställe att fotografera på. Jag gillar den gamla miljön de har där.
Sista bilden blir min favorit. Ett perfekt ögonblick som du fångat så väl.
Må gott
Kram Lena
Svar från pic-tor 2011-09-28 09:13
Tack så mycket Lena. Det här var en trevlig tillställning och det var roligt att se alla människor som var klädda på gammalt vis. Jag åt rimmad oxbringa med kokade rotfrukter och lingondricka. Det var jättegott och samtidigt var det skönt att slippa se hamburgare och kola för en gångs skull.

/Torbjörn