Gesällen/ Signal- och komplementfärger och den viktiga leken

Starka s k signalfärger, t ex rött, kan ibland ställa till det i bilder. De kan stjäla uppmärksamheten från övriga element och färger i bilden och den upplevs som orolig. Men komplementfärger förstärker varandra och intrycket blir mer balanserat. Rött går väldigt bra ihop med grönt, de färgerna gifter sig bra med varandra som man brukar säga.

Det är bra att ha barnasinnet kvar så länge det bara går, och leka kan man göra även som vuxen. Många äldre spelar boule för nöjes skull, men en del tävlar och tar leken på allra största allvar

Att fotografera barn är en känslig sak, och det händer väldigt sällan att jag gör det. Mina barn och barnbarn har jag naturligtvis tagit massor av bilder av, men de stannar i familjealbumet. Barn som leker kan annars bli väldigt bra bilder. De är ofta helt inne i sin värld och tar leken på allra största allvar. Naturligtvis får man inte vara i vägen för deras lekar utan visa respekt för vad de håller på med. Men, som sagt, i dag känner jag ett motstånd, fast man ibland får se fantastiskt roliga krumsprång. Går jag igenom mina tusentals bilder så finns där ytterst få bilder på andras ungar (mina barn, andras ungar ) :).

En man i min ålder kan lätt få en otäck stämpel på sig. Det är naturligtvis förskräckligt, men vi lever just nu i dessa tider.

På återseende

Torbjörn

2016-05-09 00:14   Eva H

Härlig bild, den första :)
Grönt & rött gifter sig bra med varandra...det håller jag med om.
Och så ser paraplyägaren avslappnat bestämd ut också :)

Du är klok, som inte fotograferar andras barn...ja, med undantag för den här bilden då.
Tråkigt att det har blivit så, men du har rätt i dina tankegångar, tycker jag.

Besvara

Svar från pic-tor 2016-05-11 14:54

Tack Eva. Regnskuren har precis upphört och mannen funderar om han ska fälla ihop paraplyet. Tack vare denna tveksamhet lyckades jag ta bilden. Det där med att fotografera andras barn har blivit så hysteriskt sista tiden så därför låter jag helst bli.

Svara

2016-05-09 07:55   Lena Eriksson

Kan du inte ha en bunt visitkort i fickan med adress till din fotoklubb eller hit till bloggen att dela ut om du får känslan av att du behöver förklara dig???...Jag tycker att män visst ska kunna gatu-fota andras barn, men med lite fingertoppskänslighet förstås, vilket jag tycker gäller alla fotografer oavsett kön när man sätter fokus på barn.
Vilken tur det finns rött!!!

Besvara

Svar från pic-tor 2016-05-11 14:58

Jo, visst kan man ta en diskussion och eventuellt visa upp sitt visitkort, men då går samtidigt spontaniteten i fotograferingen bort. Barn är ju så snabba och spontana, med plötsliga infall, och det är ju det man vill fånga. För mig känns det knepigt det där. Rött är oftast en tillgång i bilden, men inte alltid.

Svara

Lena Eriksson 2016-05-11 16:38

Hej Torbjörn igen... =)
Spontaniteten måste man förstås behålla...jag tänkte mig mer att man kunde ha visitkorten i bakfickan om det uppstår någon diskussion eller undran varför du har fotograferat...
God kväll!

Svara

Svar från pic-tor 2016-05-11 16:44

Ska tänka på det Lena. Hur gör du själv?

Svara

Lena Eriksson 2016-05-11 18:43

Jag gör olika. Min grundinställning är dock att är jag på allmän plats så har jag rätt att fota, även andras barn. Sedan är det upp till situationen...ibland känns det mindre ok...då låter jag bli att fota förstås. Eller fotar, ger dem jag fotat ett STORT leende och försvinner sedan fort som bara den....
Men det har hänt flera ggr om jag får misstänkta/arga blickar att jag berättat vem jag är och gett ut min adress hit till bloggen, visat på min mobil t.ex. Det där med enkla visitkort har jag länge tänkt på själv att skaffa, just för att det kanske skulle vara kul för den man fotar att få se bilden om den hamnar i min blogg...
Jag är dock medveten att det där med att gatufota barn kan vara knepigare för herrar.

Svara