Gesällen/Harens återkomst och tid för reflektion
Förra året hade vi besök av en hare vid stugan i Hälsingland. Den tillbringade sin daglega hos oss och vi fick njuta av hans närvaro hela dagen. Han kom tillbaka morgonen därpå och rumsterade runt i kökslandet....
Vi har tillbringat mycket tid i stugan i sommar och för ett par dagar sedan kom den fina haren tillbaka. Den var hos oss i flera timmar och åt gräs och jag tror att den t o m åt ett och annat blåbär. Han skuttade upp på en sten och ställde sig på bakbenen för att snappa åt sig några rönnblad. Jag lyckades få några bilder innan den drog vidare. En fin upplevelse.
Vi har en rödhake som också kommer och hälsar på. Den sitter i syrenhäcken och man kan komma helt nära. Jag brukar småprata med den och den verkar lyssna. En social och trevlig fågel. I år har jag dock än så länge inte lyckats få den på bild.
Det är ett flertal personer som slutat blogga, eller tagit en paus från FS. Det är fullt förståeligt. Ingen har material av sådan kvalitet att det håller för att blogga varje dag. Därför är det klokt att då och då ta ett steg tillbaka och reflektera. Inte bara över sitt eget fotograferande utan också över livet i stort. Det finns mycket som händer här och i resten av världen som tål att tänkas på.
På återseende
Torbjörn
Att man tar en paus från bloggande ibland är bara naturligt vad än orsaken må vara. Tycker man att det är trevligt återvänder man så småningom.
Hälsningar Jörgen
Hälsningar Lena
Jag har många gånger tänkt sluta blogga. Att visa mina bilder över huvud taget. Vem vill se dom, tittar inte ens själv på dom. Har tappat lusten att åka ut i skogen. För det finns ingen. Har hållit till runt Jordåsen i alla tider. Nu finns inget kvar. Lika över hela Sverige. Skogsbolagen får skövla precis som dom vill och våra politiker går på deras bluffar och låter dom fortsätta. Elbilar, vindkraftverk, skogsskövling. Allt är för miljöns skull.
Mina barn nästan tvingade mig att åka upp till Jokkmokk för att kanske få tillbaks lite lust. Även där finns enorma kalhyggen men fortfarande skog kvar. Men allt utanför reservaten och det som är skyddat åker med rasande fart. Man undrar vem som tar på sig ansvaret för all skövling. Efter tolv veckor har jag lite bilder att visa så jag blir väl kvar en stund till. Men sen ???
Sten