Bilder och berättelser från min resa genom livet.

Drulleförsäkring

Det är fotbollsmatch på Vifors IP och Hamrånge GIF har hemmamatch. Året är 1960 och jag går i tredje klass. Fotbollsplanen ligger några kilometer från hemmet. Vi är ett gäng grabbar som cyklar tillsammans för att se den här matchen. Det är en kvällsmatch och solen är på väg ned. Vi är inte ensamma för det är en strid ström av människor som cyklar, promenerar eller åker moped. Ytterst få åker bil. Så är det alltid när det är match uppe på Vifors IP. Vi grabbar är naturligtvis förväntansfulla och snackar om våra idoler som spelar i högsta serien. (Agne Simonsson är vid den här tiden en av mina absolut största idoler och jag tycker fortfarande att han måste hållas som en av Sveriges genom tiderna bäste spelare.) Vi börjar närma oss fotbollsplanen och spänningen stiger. I en trädgård intill vägen är det fest med uppklädda människor. Glada skratt hörs blandat med klirr från glas och musik från en grammofon. Vi trampar på, säkert fyra i bredd. Pang! Vad var det som hände?

- Har din farsa drulleförsäkring? Omtöcknad och med blödande skrubbsår ligger jag under den svarta PV:n och hör den där konstiga frågan igen:

- Har din farsa drulleförsäkring?

De två festklädda karlarna drar storskrattande fram mig och får mig på fötter. Det är inte bara karlarna som skrattar. Alla festdeltagare har ställt sig vid vägkanten och pekar och skrattar. Hur kunde jag hamna under den där satans Volvon? Bländad av solen? Förmodligen. Jag märker inget förrän jag ligger där i gruset. Drulleförsäkring? Naturligtvis utgår jag ifrån att de driver med mig och tänker tyst att drullar kan de vara själva. Vad vet en nioåring om drulleförsäkringar? De får vårt telefonnummer och sedan cyklar vi grabbar vidare. Jag med sammanbitna läppar och två hål på byxorna. Ett för varje blodigt knä. Matchen ska ses till varje pris. Vare sig farsan har drulleförsäkring eller ej.

Nu

Cyklar ivrigt från stationen i Knivsta och upp för backarna hem till mitt radhus. Fixar snabbt till lunch för jag har tänkt åka en sväng till Stockholm och Fotografiska museet. Innan har jag tänkt hinna med att framkalla en film och kolla om det finns någon stuga att hyra på Österlen i påsk. Konstrundan lockar. Laddar dosan i en flygande fläng och tar fram kemikalier, termometer och mätglas. Hinner jag med tjugoöverett-tåget? Snabbar jag på borde det gå. En bit utanför Simrishamn, inåt landet, finns en liten stuga som inte är så dyr. Kanske ska jag ringa och höra om den är ledig i påsk. Men först ska det framkallas. Förresten har SJ-tågen mellan Uppsala och Stockholm börjat att gå efter strömavbrottet igår? Med dosan i hand kollar jag på Trafikverkets hemsida. Se där, nu är det klart med trafiken. Skönt. Ställer dosan på diskbänken, justerar minutvisaren på klockan, öppnar locket och .....Men vad sysslar jag med? Fort på med locket igen, men naturligtvis är allt förgäves. Inte ens den bästa drulleförsäkring i världen kan rädda min film i dosan. Pliktskyldigast framkallar jag filmen ändå och undrar vad det var som hände. Bländad av solen? Knappast, det regnar ute. Aldrig någonsin tidigare har jag råkat ut för detta. Varför just i dag? Kolsvart hänger filmen där på tork i badrummet. Det blev ingen resa till Fotografiska museet. Drullen tröstar sig med en kopp kaffe och en bit mörk choklad. 

Låt inte din skugga falla här

Korsande trafik

Hundars lycka

Uppvaktning på gång

Pixligt

Marknadsfynd?

 

Tog ett tidigare tåg till jobbet i dag för att utnyttja det mjuka morgonljuset. Hade åtta rutor kvar på rullen. De gick snabbt åt för skuggspelet på murar och husfasader var verkligen fint den här morgonen. Om inte om funnits hade katta varit kung, brukade min mamma säga. Om inte ....hade jag skannat lite fina negativ i kväll. 

 

På återseende

/Torbjörn

Inlagt 2011-04-08 18:39 | Läst 3869 ggr. | Permalink

"Ah, vad surt med filmen! Så går det när man har huvet under armen :-) Men du hade ju mer flyt när du gav dig på PV:n kan man säga, det kunde varit end of story där. Trevligt att träffas i onsdags! /Thomas"


(visas ej)

Hur många stjärnor ser du här? * * *
Skriv svaret med bokstäver
Jo, jo så det kan gå när man cyklar på stora vägen.
Jag var aldrig där, för fotboll det var inte min grej. Ok, jag kollade på killarna
Marianne
Svar från pic-tor 2011-04-08 19:24
Fotboll är livet Marianne, men vägen till matchen kan ibland vara besvärlig :-). Vi grabbar höll till uppe på Vifors jämt och ständigt. Tittade vi inte på fotboll så spelade vi själva eller höll på med fri idrott. Olyckstillbudet med den svarta PV:n glömmer jag aldrig – som tur var hade pappa en drulleförsäkring som täckte plåtskadorna på bilen.
Ah, vad surt med filmen! Så går det när man har huvet under armen :-) Men du hade ju mer flyt när du gav dig på PV:n kan man säga, det kunde varit end of story där.
Trevligt att träffas i onsdags!

/Thomas
Svar från pic-tor 2011-04-08 22:39
Visst hade jag tur när jag gav mig på PV:n :-). Jag skulle naturligtvis ha väntat med framkallningen till senare men jag har en drift att alltid utnyttja tiden så effektivt som möjligt. Till vilken nytta kan man undra. Det var trevligt att få träffa dig i levande livet också Thomas.
Underhållande läsning:
Svar från pic-tor 2011-04-11 17:05
Tack för det Pia-kristina. Men det var inte så roligt att ligga där under Volvon, det kan jag lova.
Där ser du, både fotboll och analog fotografering kan vara riskabel ;) Eller som en bekant till mig som jobbade som barnkirurg, sa: Fotboll är inte en sport, det är en diagnos...

Men bilderna var det inget fel på, tvärtom.
Svar från pic-tor 2011-04-11 17:10
Fotboll kan nog vara en livslång, kronisk "sjukdom" :-). Men nu för tiden har det blivit en sällan-köps-vara för det kan bli för mycket ibland. Kul att du gillade bilderna. Jag kände för gammaldags ljus just då.
Jag lider med dig när det gäller den sabbade filmen. Samtidigt är vi ju glada att du kom undan med bara skrubbade knän, där under PV:n. :-)

Kan inte låta bli att undra varför man nödvändigtvis måste fota på rak arm när det finns en bra sökare.
Svar från pic-tor 2011-04-11 17:13
Förstörd film och skrubbade knän – det kunde vara värre. Hädanefter ska jag koncentrera mig på en sak i taget :-). Tack för ditt medlidande :-). Jag reagerade också på killens sätt att använda kameran på första bilden. Det såg väldigt ansträngande ut och lång tid tog det också.
Du är så proffsig med din kamera, ni är ett bra team =)
Tycker speciellt om den andra bilden...killen med cykeln. Mycket bra fångat.
Kram Lena
Svar från pic-tor 2011-04-11 17:19
Tack Lena. Jag håller med dig. Vi har blivit ett ganska samkört par A850 och jag. Fast ibland är den olydig och då blir det inte bra :-). Kul att du gillar den andra bilden. Ett tag trodde jag att de skulle kollidera men den som ledde cykeln saktade in till slut.
Ja, varför gör man sånt där som du med dosan? Något slags undermedvetet självsabotage? Uff! Annars:
Människor: e-mail.
Hundar: peemail.
Svar från pic-tor 2011-04-11 17:26
Jag försöker leva efter mottot "Var sak har sin tid" men trodde att jag kunde ta en genväg den här dagen. Med ödesdigert resultat som följd. Ska raskt återgå till mitt motto igen :-). Tänk att det kan vara så kul att kissa på en stolpe :-).