Det blev en bild, sedan åkte jag ut
Tempo-varuhuset i Uppsala ska få ny fasadbeklädnad. Den gamla, som av många liknas vid tårtpapper, håller på att rivas och ska ersättas av en fasad i glas. "Tårtpappersfasaden" har länge varit en het potatis i Uppsala och befolkningen är uppdelad i två läger. De som gillar och de som inte gillar. Sedan finns det naturligtvis grader däremellan. Jag misstänker att den heta potatisen fortsätter att vara het även efter det att den nya glasfasaden kommit på plats.
Jag släntrade förbi Tempo häromdagen och upptäcket en glipa i stängslet som omgärdar arbetsplatsen. Naturligtvis kunde jag inte motstå den inbjudan utan klev in några steg, lyfte min Yashica Mat 124, tog en bild – och sedan åkte jag ut. Av mannen som talar i telefon. "Här är förbjudet att fotografera", fick jag veta. Utanför stängslet gick det däremot bra. Han menade säkert att det var förbjudet att vistas innanför stängslet p g a olycksrisken. Naturligtvis protesterade jag inte utan gick skyndsamt därifrån.
Jag har ibland upplevt att folk reagerar när jag fotograferar ett pågående bygge. I Knivsta, där jag bor, har jag dokumenterat, och fortsätter att dokumentera, vad som pågår i Knivsta centrum. Där det tidigare fanns ett sågverk, med tillhörande brädgård och timmerupplägg, byggs nu bostäder, butiker och skolor. Allt i en rasande fart. En dag kom en representant för en byggfirma fram till mig och frågade varför jag fotograferade firmans byggnadsarbetare. Nu gjorde jag ju inte det specifikt utan dokumenterade hela bygget, och då kom naturligtvis en och annan byggnadsarbetare med. Jag förklarade mitt syfte och han fick även mitt visitkort. Med det lugnade han sig och gick in till sitt kontor.
Den här "känsligheten" för fotografer har jag inte upplevt förr om åren. Kan det bero på att det i dag är väldigt mycket utländsk arbetskraft på byggena? Jag vet inte orsaken utan spekulerar bara. Jag har naturligtvis inget emot att vi erbjuder utländsk arbetskraft att arbeta i byggbranschen. Inom EU råder ju öppen arbetsmarknad. Om allt är i sin ordning finns väl ingen anledning att oroa sig för en och annan fotograf som vill dokumentera förändringarna i staden där de bor.
En stilla undran bara.
På återseende
Torbjörn
Hälsningar Lena
Inte allt för ovanligt att dessa personer även tar och ändrar verkligheten till sin fördel med hjälp av kameror.
Ett exempel från min egen arbetsplats...
Jag jobbar som resande reparatör, på olika oljedepåer, raffinaderier och värmeverk (för att nämna några alternativ till arbetsplatser).
Vi hade reparerat en cistern och höll på som bäst med städning på arbetsplatsen när en chef kommer traskandes och tar upp en kamera och fotograferar den kärra vi lägger skrotet på för vidare transport.
Vi är flera som ser detta då vi (jag och 5 av mina kollegor) står bara några meter bort och plockar skräp, han såg oss garanterat men vänder bara på klacken och går därifrån.
Senare på dagen får chefen ett mail om att det dräller skräp på arbetsplatsen och detta skall minsann avlägsnas omgående annars kommer inga arbetstillstånd lämnas ut till någon dagen efter!
Bilden han tog på kärran var bifogad som "bevis"...
Detta är bara ett exempel, jag kan berätta många historier om den skit vi fått för ingenting utav chefer som har en dålig dag/måste avreagera sej/vill känna sej viktiga.
Det jag ville förklara var varför arbetare på vissa arbetsplatser blir misstänksamma på personer som fotograferar deras arbetsplatser.
Och i min beskrivning var det alltså inte dig jag syftade på, utan de personer som fått byggjobbare att bli misstänksamma mot fotografer eller rättare sagt, personer som fotograferar på arbetsplatsen, det vill säga de chefer på arbetsplatserna som letar fel hela tiden, just för att känna sej viktiga.
Och en av deras metoder är att använda foton för att kasta skit på de som utför arbetet.
Om han var brysk hade han nog en dålig dag han med, kan hända på grund av att någon chef fått sitt ego tillfredsställt, alternativt så var han trött på att avvisa obehörig personal från arbetsplatsen.
Än en gång, det var inte dig jag syftade på, utan jag beskrev bara hur du kunde uppfattas av den som avvisade dig.
Ett tips i framtiden är att du försöker få kontakt med personal på de ställen du är nyfiken på, det kan hända att dem är så trevliga att dem lånar dej skyddsutrustning för att kunna få en guidad tur på området eller kanske ger dig en genomgång över vad som händer.
När företaget jag jobbar för byggde en stor cistern i borås så släppte vi bl.a in räddningstjänsten på ett studiebesök, diverse pensionärer som jobbat inom yrket var återkommande gäster på fikat, och det var riktigt kul att höra deras historier.
Information om vem du är och varför du fotograferar dödar misstankarna direkt, och ge denna info innan du höjer kameran, det är inte alla som har ett fotointresse och kan identifiera en äldre kamera, vissa ser bara att de blir fotograferade.