Den fotografiska resan. Huvudfåra eller biflöde?
Just nu råder ett visst mått av förvirring och vilsenhet. Det gäller mitt fotograferande. Var hör jag egentligen hemma? När jag går igenom mina bilder spretar det åt många håll. Det är natur (inkl makro), landskap, porträtt, gatufoto, sport, ödehus och en stor klump som kan sammanfattas med "dokumentärt". Fotograferingen känns som en ständigt pågående resa med motiv som rusar förbi. Kanske är det dags att kliva av, slå fast sina bopålar, så ett frö och hoppas att något starkt växer upp.
Skomakare, bli kvar vid din läst säger det gamla ordspråket. Men var har jag min läst? Eller är ordspråket bara ett uttryck för Jante? Stanna kvar, utvecklas inte. I alla fall är det eftertanke som råder för tillfället och jag vet inte vart det bär hän sedan. Det känns ändå att det finns områden som borde penetreras ytterligare och få fastare former och mer gedigna uttryck.
Gatufoto? Fortsatt intresse finns. Huvudfåra eller starkt biflöde
Porträtt? Det känns som om jag borde satsa mer här för det är både intressant och roligt. Kanske huvudfåra
Dokumentärt? Jag undrar ändå inte om det är här jag hör hemma...
... för samtiden och dess människor är nog det som intresserar mig mest. Är det inte också den här typen av bilder som vi helst vill titta på i framtiden? Här är nog huvudfåran
Sport? Kul att fotografera och visst är det roligt att se Marta snurra upp ett försvar men den här typen av fotografering kräver ofta långa, ljusstarka zoomar och då blir det väldigt dyrt
Men visst kan man vid sportfotografering ibland få roliga bilder. Troligt biflöde
Makro? Finns det skönare avkoppling än att till koltrastens sång titta på en naturfilm i kamerans sökare eller på skärmen? Fortsatt intresse finns men får nog ses mer som ett biflöde
Ödehus? Intressant när man väl stöter på dem. Det kräver dock ett aktivt, ständigt sökande som i stort sett stjäl tid från allting annat. Fortsatt biflöde troligast
Landskap? Borde kanske utvecklas mer? Starkt biflöde
Ja, så här pågår diskussionen med mig själv. Helt klart finns det bilder som för mig betyder mer än andra. Jag kan både charmas och imponeras av vackra makrobilder och de ger ofta en snabb och intensiv upplevelse men kanske inte så långvarig. Som en lättsmält pastill ungefär. Det hindrar inte att jag är full av beundran för de många skickliga utövarna här på FS och jag finner själv ganska stort nöje i att utforska det stora i det lilla. Trots allt föredrar jag nog bilder som ger en längre mättnadskänsla, som man ofta återvänder till, och som nästan alltid innehåller människor i olika situationer.
Uppsala Fotografiska Sällskap arrangerar, liksom i fjol, Uppsala Fotofestival. I år äger den rum 23–26 augusti och har "rörelse" som tema. Inför festivalen genomförs ett förspel nu på lördag den 19 maj vid Gränby centrum i Uppsala kl 10–18. Vi kommer bl a att erbjuda porträttfotografering för de som besöker vårt tält och jag kommer att ha mitt pass kl 14–17. Ni som har vägarna förbi, stanna till och gör oss ett besök.
På återseende
/Torbjörn
Just sportfoto är nog det som är svårast att "fuska" med (av de genrer du nämner), då resultatet oftast helt enkelt inte blir lika bra utan rätt prylar. Makrobilder är väl i och för sig hyfsat svårt att ägna sig åt utan makroobjektiv (eller försättslinser).
Om man har ett tydligt mål med sitt fotograferande (en utställning, bok, publicering i tidningar etc.) så är det nog enklare att hålla sig i en fotografisk fålla, men om man som jag fotograferar helt planlöst och har själva fotograferingen som mål blir det gärna blandad kompott :)
Tack för din intressanta kommentar :).
/Torbjörn
Däremot tror jag inte man ska kasta ankar. Om något är roligt för stunden så kör på det, låt det ta tid... då kanske annat får stå tillbaka. Jag blev väldigt inspirerad av en duktig skateboardfotograf som påstod att om man ska bli duktig på att fota skäjt... ta då bilder på allt! Helst hela tiden... en fotograf tar bilder! Jag tror definitivt att bildseende är överförbart på olika genrer.
Tänk inte så mycket, då slipper du vara förvirrad ;-)
Mvh/Peter
/Torbjörn
Ha en bra helg
Bert-Ola
Ha det gott
/Torbjörn
Men då tänker jag att allt kreativt behöver bygga på lust och intresse, och att den drivkraften får hjälpa till att styra valet av motiven. Det var kul att fota fotboll när dottern spelade, det är avkopplande att krypa runt med makro och närstudera den till synes jättetrista trädgården, det är triggande att leta lämpliga motiv på stan.
Huvudsaken för min del måste vara lust och motivation och så får motiven spreta! Kamerakunnandet tror jag hänger med inom de olika motivområdena.
Ska man ställa ut är det en annan femma, då får man nog välja bland motiven på ett annat sätt.
/Torbjörn
Nu är jag ju inget föredöme precis, för mig har det smält ihop till den grad att jag inte längre vet om jag lever som jag gör för att fotografera som jag gör eller fotograferar som jag gör för att jag lever som jag gör?! ;)
-affe
/Torbjörn
Själv har jag satt mig i genren naturfotograf och det är ju inte litet område precis, jag skulle aldrig, som du, våga mig ut bland folk och fota. Du är så duktig på att dokumentera samtiden och det är viktigt.
Go on, är mitt råd.
Ha en skön helg
Marianne
Ha det gott
/Torbjörn
/Torbjörn
Vad det gäller att välja väg, så är mitt råd att följa ditt hjärta.
mvh Tommy