Bron
Broar över mörka, strömmande vatten var länge en näst intill skräckupplevelse för mig. Jag minns när jag som barn var ute på promenad med familjen och måste passera den gamla riks 13-bron över Hamrångeån. Under bron forsade den vilda och svarta ån och jag var säker på att den skulle ta både min familj och bron med sig. Inget hände naturligtvis men olusten höll i sig i många år. Kanske berodde det på att jag som mycket liten ramlade i den mycket ymniga bäcken en bit ifrån vårt hem. Lyckligtvis lyckades min bror och en lekkamrat få upp mig.
Bron nummer ett för mig var länge Sandöbron över Ångermanälven. Man hörde bekanta berätta hur hemsk den var att köra över. Den var jättehög och när det blåste svajade den. Tal om att den var sliten och snart skulle rasa hördes också. Rasat hade den ju gjort redan 1939 när man höll på med gjutning av bron och 18 personer fick sätta livet till. Nåja, bron stor fortfarande kvar och är en mycket vacker skapelse. I dag har den förlorat mycket av sin betydelse i och med omdragningen av E4 och byggandet av Högakustenbron. Första gången jag passerade bron var 1969 och sedan dess har det skett massvis med gånger. Trots att Ångermanälven med sitt mörka, strömmande vatten mäktigt flyter fram under dess vackra valv.
För länge sedan visade SVT en film om fotografen Lennart Olson. Han var bl a en mycket skicklig brofotograf. Den teknik han ofta använde sig av var gummitryck och i filmen fick vi se hur den omständliga processen går till. Olson avled häromåret och det skulle vara en fin gest av SVT att visa den här filmen igen som en hyllning till en riktig mästare.
På återseende
/Torbjörn
Om du är intresserad av gummitryck och ädelförfaranden så finns Lasse Mellberg, som är en mästare på detta, här på FS. Jag vet inte om han skall köra några fler kurser på Biskops Arnö där han jobbar dock.
-affe
/Torbjörn
Ha det gott! /Thomas
/Torbjörn
Men..... den lilla bron över Hamrångeån, kan jag inte riktigt förstå. Jag satt ofta där och metade. Inte var den skrämmande, men om jag minns rätt har den fina brovalv. Ska kolla nån dag när jag har vägarna förbi
Marianne