Bilder och berättelser från min resa genom livet.

Avdop

- Är min herre intresserad av att låta sig avdöpas?

- Ehh, vad då för något, svarade jag mannen som stod framför mig med en skylt på magen. Jag hade just fotograferat några lyktor vid Nybron och kollade resultatet på displayen.

- Jo, jag undrar om min herre ångrar dopet och vill låta avdöpa sig, frågade den vänlige mannen igen.

Nu ser jag vad som står på skylten som mannen har fastklistrad på en väska som hänger runt halsen.

- Är min herre intresserad av att låta sig avdöpas, frågade den vänlige mannen?

- Vad är du för en då, frågade mannen?

- Hur avdop går till?

- Genom trolldom, svarade mannen och började gapskratta.

- Nja, det är ju inget jag har funderat över direkt, och jag vet inte om jag farit illa av dopet heller, svarade jag mannen.

I samma veva frågade jag om det gick bra att ta några bilder. Mannen svarade ja och jag bad honom ställa sig med ryggen mot Stora torget.

- Vad är du för en då, frågade mannen när jag hade tagit första bilden.

Jag förklarade vem jag är och varför jag fotograferar. Han fick också mitt visitkort och jag frågade om det går bra att lägga ut bilderna på min blogg. Mannen svarade jakande och på min fråga om han har dator hemma svarade han att han går till biblioteket när han ska använda internet. Jag tog några porträttbilder och frågade slutligen:

- Hur går avdopet till?

- Genom trolldom, svarade mannen och brast ut i gapskratt.

Vi småpratade med varandra en liten stund och sedan skiljdes våra vägar åt. Jag tar alla människor på allvar och behandlar alla lika och jag drar mig inte för att tilltala folk på stan. I de allra flesta fall blir de glada och pratar villigt om både det ena och det andra. Det brukar sällan vara några problem med att få ta några bilder heller. Det mänskliga mötet, öga mot öga, det är inga dåliga grejer :).

På återseende

/Torbjörn

Inlagt 2011-11-10 17:10 | Läst 3835 ggr. | Permalink

"Tapani Hoppa. Hej Torbjörn. Vilka härliga svartvita bilder på denna farbror som ser ut att vilja bara visa upp sig och hittar på något som drar till sig någon som har tid att stanna upp. Att du kunde göra den gamle handikappade mannen- det är väl det roligaste man kan vara med om. Han fick sig en pratstund med en medmänniska där. Grattis att du är ute och träffar roliga och trevliga människor. Att farbrorn ville ställa upp på fotot var ju också ett medgivande för vad han egentligen ville. Att någon hade tid att säga några ord och ett vänligt bemötande- Känslan känns bra då.Ha det gött önskar HOPPA och "Chefen"."


(visas ej)

Nämn en färg i den svenska flaggan?
Du har en förmåga att snubbla på ovanliga människor, en tillgång för fotograferandet.
Svar från pic-tor 2011-11-10 18:06
Det handlar om tid och intresse. Numer har jag mer fritid och behöver inte rusa fram i tillvaron som jag gjorde tidigare. Jag är mig själv och behöver sällan passa tider. Då kan man stanna till ett slag och få några ord med människor som håller samma fart som jag. Sedan är jag intresserad av människor och vill gärna veta vilka de är och vad de sysslar med. Rätt som det är snubblar man på något ovanligt :).

/Torbjörn
Riktigt fina porträttbilder Torbjörn, men avdop?! Det var helt klart något nytt jag inte träffat på tidigare! :)
Svar från pic-tor 2011-11-10 18:11
Tack så mycket Martin. Avdop var något nytt för mig också. Jag har mer fritid nu och kan vistas mer på stan dagtid. Då har du också större chans att träffa människor av olika slag, men blyg får man inte vara :).

/Torbjörn
Fina bilder och en intressant person, det gäller att ta sig tid att stanna upp. :)
-affe
Svar från pic-tor 2011-11-10 18:15
Tack Alf. Ja, det här var en intressant person. Tid och intresse är nyckelbegreppen när det gäller möten med andra människor.

/Torbjörn
Jag skulle ha blivit så nyfiken på det där avdopet så jag hade nog tackat ja.
Vilken härlig snubbe du träffade på.
Varför finns det inte såna i Fagersta?
Ha en skön helg min vän
// Marianne
Svar från pic-tor 2011-11-10 18:20
Hej Marianne! Ja, när du säger det så. Varför svarade jag inte ja? Jag blev väl så överrumplad att jag inte kom mig för och dessutom var jag på hemväg. Men det skulle onekligen ha varit intressant att få gå igenom processen. Den stora frågan är ju om man får behålla sitt namn eller om det liksom försvinner under avdopet? Det glömde jag fråga den här vänlige mannen om. Det finns nog intressanta personer i Fagersta också. Det gäller bara att ta sig tid att finna dem.

Ha det gott
/Torbjörn
pg 2012-12-08 01:23
Är en vanlig missuppfattning att namngivningen är sammankopplad med dopet, men så är det inte ;)
Jag har sett gubben och hans skyltar många gånger, men aldrig blivit erbjuden ett avdop. Du såg förmodligen ut att behöva det:)
Svar från pic-tor 2011-11-10 21:42
Ha ha, förmodligen såg jag lite för välkammad ut :).

/Torbjörn
Äsch.... du skulle döpt honom istället!! ;))
Har uppskattade säkert den sociala stunden med dig. Dialogen, uppmärksamheten....

Undrar vad han hade gjort om du tackat ja........ /Peter
Svar från pic-tor 2011-11-10 21:44
Visst är det så. Han sökte kontakt med en medmänniska och fick en trevlig pratstund som gladde oss båda. Jag har också undrat vad som hade hänt :).

/Torbjörn
Tapani Hoppa.
Hej Torbjörn. Vilka härliga svartvita bilder på denna farbror som ser ut att vilja bara visa upp sig och hittar på något som drar till sig någon som har tid att stanna upp. Att du kunde göra den gamle handikappade mannen- det är väl det roligaste man kan vara med om. Han fick sig en pratstund med en medmänniska där. Grattis att du är ute och träffar roliga och trevliga människor.
Att farbrorn ville ställa upp på fotot var ju också ett medgivande för vad han egentligen ville.
Att någon hade tid att säga några ord och ett vänligt bemötande- Känslan känns bra då.Ha det gött önskar HOPPA och "Chefen".
Svar från pic-tor 2011-11-11 10:12
Tack så mycket Tapani för din vänliga och intressanta kommentar. Jag föredrar möten öga mot öga framför möten på fejjan.

Ha det gott själv

/Torbjörn