Eken har fallit
Ja, så har till slut den omtalade TV-eken fallit. Människors engagemang för det gamla trädet har varit näst intill rörande och kanske ibland svår att förstå. Man ska ha vördnad för livet och ett så här gammalt träd är naturligtvis värd all respekt och uppskattning. En dag tar dock livet slut, även för ett vördnadsfullt gammalt träd. Trädets dödskamp och lidande är över och bäst var det kanske som skedde. Ruttna rötter har ingen bra prognos. Kan eken ha fungerat som ett känslomässigt substitut för alla de människor som engagerat sig för det?
Något slags ställföreträdande engagemang som egentligen har sin botten i något helt annat. Något som människorna inte förmår artikulera och uttala. En livssituation, eller företeelse i samhället som man reagerar starkt mot men som man inte klarar av att hantera. Energin riktas i stället mot det gamla trädet och man finner stor gemenskap i den gemensamma kampen. Jag har full förståelse för att dessa människor mår mycket dåligt i dag och jag hoppas att staden tar lärdom av det inträffade och ser till att sköta om alla gamla träd på bästa sätt men även ser till att ständig förnyelse sker.
Varmkorvkö
Fot bland fötter
Högfotad
Hoplänkad
När jag var liten fanns en jättestor ask som växte alldeles intill landsvägen som gick genom byn. Vi grabbar brukade klättra upp i den och kolla på alla bilar och människor som passerade under oss. Trädet blev en samlingspunkt för oss. Ibland hade vi fickorna fulla med krusbär för det fanns rester av en gammal trädgård alldeles i närheten och där växte både vinbär och krusbär. Kanske kastade vi ett och annat kart på någon ovetande som cyklade förbi under oss. Så småningom skulle vägen breddas och asfalteras och ett flerfamiljshus byggas. Trädet sågades ned och vi grabbar stod harmsna och såg på eländet. En era var slut och en annan stod för dörren.
På återseende
/Torbjörn
Bilden längst ned visar ju att det finns 3-4 dm frisk vad runt om i stammen. Att grenarna är helt friska syns ju på övriga bilder. Så det här var definitivt förhastat och man börjar undra om det inte finns en dold agenda här någonstans. Ska det dras en motorled eller något sådant?
Vad man vill se nu är att man omgående gräver upp platsen och förbättrar jorden där, ställer i ordning en växtbädd som håller i flera hundra år, samt planterar den största ek som går att uppbringa. Samt dessutom fridlyser den. Då kan man kanske tro på det som sades om att eken endast togs ned för att den var farlig.
/Torbjörn
http://gardener.blogg.se/2011/november/bara-ett-trad.html?_tmp=1aba754e2bfb728d4546ee39341f0050e390cd9f
/Torbjörn
STOR SKANDAL !!!!!
/Torbjörn
Kommer inte ihåg almen, stod den där hyreshusen står
Vi hade en stor lönn på syster Astrids gård som vi klättrade i varje dag.
Tur att inte våra föräldrar b visste hur högt vi var
Ha en skön !: a Advent. Själv ska jag sjunga Otto Olssons Advent så taket lyfter sig i kyrkan
Kram Marianne
Jag önskar dig också en skön 1:a advent
/Torbjörn
Vi har helt enkelt ett enormt behov av att engagera oss. Människor drivs av känslor, och det är ofta vi inte kan eller får ha utlopp för dem i vardagen. Då hittar vi andra saker att känna för - och emot. Styrkan i känslorna står väl inte alltid helt i proportion till frågans sakliga storlek, men känslor är nu just känslor och inte logik. Det är så vi människor fungerar
Bra bilder för övrigt.
PS
Jag tycker för övrigt också det är trist att man har agerat så oflexibelt kring hanteringen av ett levande väsen som levt där på sin plats där genom hela Stockholms framväxt - trädet var ju äldre än staden omkring det. Det känns respektlöst att vi människor inte kunde anpassat vår stad lite till någon eller något som bott där före oss.
Kul att du gillar bilderna.
/Torbjörn
Själv tycker jag att det är ytterst logiskt att bevara en ek i stadsmiljön som är lika gammal som staden, och världsunik genom sin placering.
Man ser faktiskt den här skillnaden mellan människor här på FS väldigt tydligt också. De som uppskattar naturfoto kan förstå att den här frågan engagerar, medan de som är likgiltiga inför naturfoto och inte tycker att det är något speciellt, kanske mest för att de inte har någon känsla för motivvärlden, de är också mer eller mindre likgiltiga inför den här eken.