Porträttfotografen
Som intresserad och nyfiken fotograf får man ibland ikläda sig olika roller. I dag var det porträttfotografens. Sista dagen på Uppsala fotofestival hade vi riggat upp en liten tältstudio och erbjöd förbipasserande att bli avporträtterade. Vi var två stycken som alternerade och det var väldigt roligt. Vi tog inte betalt utan "kunderna" får sig tillsända ett antal lågupplösta bilder först. Sedan får de tala om vilka 3-4 de vill ha. Dessa mejlar vi tillbaka med såpass hög upplösning att de går att skriva ut i 20-30-format.
Snart väntar kulturnatten och då kör vi samma grej. Då lär det bli knökfullt i tältet och vi behöver nog bli två fotografer till. Här följer några av mina porträtt.
Vid ett sådant här tillfälle vill vi visa hur porträttfotografering kan gå till. Okonstlat och roligt. Vi vill uppmuntra människor att ta porträtt av varandra men även att gå till en duktig fotograf och låta sig fotograferas, gärna tillsammans med barnen, sin käresta, syster, bror eller kompis. I dag ansträngde vi oss i huvudsak på att få ett hyfsat bra ljus mindre på att få till en snygg bakgrund. På kulturnatten blir det snyggare och större bakgrunder så att vi även kan ta helbild.
På återseende
/Torbjörn
Resultatet blev ju bra.
Ha det gott! /Thomas
Jag funderar på en liknande grej i mina hemtrakter.
Lycka till på kulturnatta!
Anders
Ni är rätt generösa med bilderna. Ett par år sedan lät vi oss bli fotograferade under Kulturnatten (samma koncept, utanför UFS) och då var det inte tal om att få välja några bilder. Efter någon månad kom ett par bilder och det var inte mer med det. Ert upplägg verkar faktiskt lite roligare.
Bakgrunden tycker jag om!
Jag gillar bild nummer 3.
Bra gjort att våga. Har du fotat porträtt förut?
Marianne
En liten teknisk anmärkning: det är ett svagt rödstick i bilderna. När jag gör en sådan kommentar brukar fotografen stundom protestera och skylla på min skärm eller något annat. Kanske det, men när jag använder "color picker"-verktyget i Firefox kan jag få RGB-värdena för varje punkt i bilden, de som alltså skickas till skärmen. Om jag lägger färgplockaren på något vitt i någon av bilderna visar den ett klart överskott av rött.
När jag justerar vitbalansen gör jag på liknande sätt, med ett verktyg som liknar Colorzilla i mitt bildbehandlingsprogram. Men jag vill stryka under att det alltid finns en subjektiv komponent i det hela. Även om bilden har flera till synes neutralvita eller neutralgråa ytor blir resultatet vanligen beroende av vilken av dem jag använder som referens. Så jag får välja den yta som jag tycker ger det mest naturliga bildutseendet.
Många fotografer vill gärna ha en varm ton i bilden, vilket innebär ett överskott av rött. Det kan göra ett angenämt intryck, men själv uppfattar jag det ofta som rödstick. Här får man ta med i beräkningen också att den egna hjärnan korrigerar intrycket och justerar den vitbalans man som betraktare erfar.
Det direkta svaret på din fråga är i alla fall att jag använt personernas tänder och ögonvitor som referensytor/mätpunkter.