Att suga ut det gottaste av ett område och björkens svåra fråga

Som redan nämnts av några bloggare var det vernissage den 27 mars på Midsommargården i Hägersten söder om stan och jag skriver inget mer om den för det har andra gjort så förtjänstfullt. Det jag ändå kan nämna är att den var mycket fint arrangerad med många trevliga bilder och trevliga besökare.

Midsommargården i Hägersten

Lena Pesula, en av fotograferna som ställde ut sin bilder

Magnus Fröderberg, Jan-Olof Åkerlund och Leif Bength diskuterar kring utställningen

Jag kom lite tidigt och släntrade runt omkring Telefonplan, som stadsdelen heter och som är djupt präglad av verksamheten vid f d LM Ericsson. Ibland när jag fotograferar mutar jag in ett område och försöker suga ut det gottaste med kameran. Man kan återvända flera gånger för ljuset förändras hela tiden och detaljer kommer och går.

Gatupratarna står där så självsäkert bredbenta

Den läckra scootern lyste upp hela torget

Men fontänen var inte inte ett dugg inbjudande

En fräsig bil kom backande med väldig fart

Ett öppet fönster ser alltid inbjudande ut

Glas och betong

Plåt mot plast

Vad tror ni han har handlat?

En björk står där allvarsam med sin vita stam och suger åt sig av det för stunden intensiva solskenet.

En björk står i det skarpa solskenet

Den har former som får tankarna att gå åt ett helt annat håll men jag kastas raskt tillbaka till verkligheten när jag får syn på frågan som skrivits på barken. Ni läste rätt. Det står skrivet med tusch och inte inristat med kniv. Förr när man ristade in sin kärestas namn i barken gick man grundligt tillväga. En för ändamålet lämplig kniv användes och man karvade djupt ända in till stammen. Det tog naturligtvis tid men budskapet sitter där så länge trädet lever. Generation efter generation kan där läsa om gångna tiders svärmerier bland förälskade ungdomar – nu döda sedan många år. I dag är det ingen som har tid att hämta en lämplig kniv. Nej, fort ska det gå. Med mobilen i den ena handen och tuschpennan i den andra skrider man till verket. Det måste gå fort innan känslorna hinner svalna. Med en kniv hinner man helt enkelt inte med i svängarna utan den tilltänkta hinner tröttna medan spånet så sakteliga faller till marken.

Björkens svåra fråga

Björkens fråga, eller uttryckta förhoppning, var inte vilken som helst:

- Kommer inte Himmelriket snart?

Så står det där på björkens stam. Snabbt ditskrivet av en person som kanske fått nog av det hårda slitet för livets nödtorft. Det är både en fråga och innerlig förhoppning. Skrivet i tusch av en nutidsmänniska. Tuschet håller på att försvinna och frågan är nog bortblekt till hösten när sommarens solstrålar gjort sitt. Synd tycker jag. Nu kan inte kommande generationer få kännedom om de existensiella tankar människor hade som bodde vid Telefonplan i Hägersten, söder om stan i nådens år 2011. Året då så mycket hände runt om i världen och som oroade människor överallt. Även människor boende vid Telefonplan i Hägersten, söder om stan.

Mystiska trälådor

Jag går en sista runda över torget innan jag går ned till tunnelbanan. De mystiska trälådorna lockar min nyfikenhet och jag möter Lena som också är på väg hem.

På återseende

/Torbjörn

Nordik 2011-03-29 12:49

Så fina bilder och text Torbjörn.
Tack för att du kom. Det är altlid lika kul att träffa dig =)
Du lyckades fånga mig på bild...ovanligt =)
Kram Lena

Besvara

Svar från pic-tor 2011-03-29 14:36

Så svårt var det inte och jag tycker det blev riktigt bra i det kraftiga motljuset. Jag gillar verkligen att gå på upptäcktsfärd när jag kommer till nya platser. När intrycken är färska.

Svara

pic-tor 2011-03-29 12:59

Så svårt var det inte och jag tycker det blev riktigt bra i det kraftiga motljuset. Jag gillar verkligen att gå på upptäcktsfärd när jag kommer till nya platser. När intrycken är färska.

Besvara

janolof 2011-03-29 14:13

En fin exposé i det fina vårljuset. Att upptäcka är alltid skoj!
Trevligt att ses.

/J-O

Besvara

Svar från pic-tor 2011-03-29 14:51

Tack Jan-Olof. Eftersom det var första gången jag satte min fot på Telefonplan var min nyfikenhet extra stor.

Svara

Kurre Ekh 2011-03-29 16:38

Vilket fint "reportage" du gjort. Fina bilder och både förklaring och eftertanke i din text GILLAS
Undrar vem som åker på rosa vespa. Den stod där när vi var där och hängde bilderna på fred'an.
Nå'n som jobbar i affären kanske :-))
Bilden på Lena blev ju jättebra. Får väl hoppas att Fröderberg får till nå'ra rader här på Fs.
En massa bra!//Kurre

Besvara

Svar från pic-tor 2011-03-29 18:03

Tack Kurre och tack för en väldigt fint arrangerad utställning. Det ligger mycket arbete bakom det förstår ju alla som besöker utställningen. Det var första gången jag besökte Midsommargården och jag gillade verkligen det jag såg. Kul att du gillar porträttet på Lena. Den rosa vespan är verkligen helläcker :-).

Svara

EGW 2011-03-29 18:27

Det här var en väldigt trevligt bloggpost, med många fina bilder och intressanta tankar! Sa inte Jesus att himmelriket är invärtes i oss? Det är väl därför det är svårt att hitta. Själv var jag verkstadsarbetare på Telefonfabriken ett halvår i slutet av 1950-talet. Om jag kunde sätta mina minnesbilder på papper från det halvåret så skulle det bli ett stycke kulturhistoria. Men Göran Palm har ju gjort det, i sin bok "Ett år på LM". Jag tror att man måste ha upplevt den miljön för att inse att något sådant kunde finnas.

Den rosa skotern vann mitt hjärta! Jag ser framför mig hur en elegant ung kvinna i färgmatchad hjälm fräsa iväg på den. Men lika gärna kunde jag tänka mig en pensionerad lady som äntligen förverkligat sitt livs dröm om en skoter! Här i byn finns några sådana damer, fast det är små eleganta, röda sportbilar de leker med.

För övrigt var det kul att se ett porträtt på Lena P. Hon borde ta det till sin profil, hon är en av dem som vägrar visa hur hon egentligen ser ut. Man kunde gott tänka sig att det var hennes rosa skoter :-)

Besvara

Svar från pic-tor 2011-03-29 19:07

Tack Ernst Göran för din trevliga och utförliga kommentar. Lena är en go tjej och porträttet tycker jag är ganska så rättvist. Men det är inte hennes skoter :-). Det var ju ett sammanträffande att du har arbetat på LM Ericsson. Profeterna använde ett målande språk, ett språk som sedan dess gått förlorat och det finns plats för många tolkningar. Den tolkning du ger uttryck för är en av dem, kanske den riktiga, men som inte ger de fattiga och förtryckta särskilt stort hopp om ett bättre liv efter detta elände på jorden.

Svara

RHelena 2011-03-30 00:12

Det var fasligt många på plats, kameror hängandes runt halsen, men inte har jag sett några bilder här inte. Är det möjligen så att jag har missat just de inläggen? Själv tog jag inte några bilder på utställningen alls i tron att FS kommer att översvämmas av foton därifrån.

För våran del blev det en nostalgirunda på Midsommarkransen som jag tycker så mycket om. Och bilder blev det. Har tänkt visa några stycken någon dag, om nu inte andra bilder tränger sig före...

Vi såg dig på UKK förresten i kväll. Hoppas du hade nöje av kvällen.

Besvara

Svar från pic-tor 2011-03-30 07:42

Jag hade samma tankar som du och tog heller inga bilder på själva utställningen. Det bästa är naturligtvis att se den på plats. Ställen där man tidigare bott väcker alltid känslor. Bra eller dåliga. Konserten med Bill Frisell till Mike Disfarmers bilder var magisk. Jag satt hela tiden och drömde mig bort och det gör jag alltid när jag lyssnar på bra musik. Disfarmers bilder är så "nakna" och oförställda att de omedelbart suger tag i en. För mig var det en hellyckad kväll på UKK. I folkvimlet kunde jag tyvärr inte upptäcka dig Rauni.

Svara

Tyri 2011-03-31 14:43

Fina bilder och text alltid kul att läsa, snygg den rosa....
Ha det fin:o)
Mvh synnöve

Besvara

Svar från pic-tor 2011-03-31 17:00

Synnöve, vad roligt att du kikar in i min blogg och kmmenterar :-).

Svara