Bilder och berättelser från min resa genom livet.

Jag gör Sigtuna i sakta mak men klantar mig ändå

Jag gjorde ett besök i Sigtuna i helgen. Med på färden var min Mamaiya 645 och ett enbensstativ. För att inte stressa upp mig tog jag endast en rulle film med mig. Fjorton rutor brukar det bli på en 120-film. Med A850 tar det inte särskilt lång tid att ta fjorton rutor. Men nu skulle jag hålla ut ett par timmar för jag måste ju hinna ta en glass och en kopp kaffe också. Sedan brukar man alltid träffa några jämnåriga grabbar (?) som har börjat köra motorcykel igen. Jag stötte ihop med två ynglingar som poserade villigt vid sin hojar. Jag slösade hela tre rutor på ekipagen. Medan vi snackade kom en man i en Toyota Corolla och körde mot enkelriktat. Det blev naturligtvis tvärstopp för en bil kom från andra hållet. Killarna upplyste för mannen att han körde mot enkelriktat men han ville inte ge sig utan strid! De två bilarna stod mot varandra, nos mot nos, likt två brunstiga älgtjurar. Till slut fick den lilla Corollan ge sig mot den stora Volvon. Men han backade inte undan mer än att Volvon precis kunde köra förbi. Så gör en förlorare som vet hur man undviker att förlora hela ansiktet!

Nåväl, det blev några fina bilder till på fikande människor och en hel radda med motorcyklister som åkte i väg samtidigt. Trodde jag. När jag kollade hur många rutor som var kvar stod räkneverket kvar på ett! Vid närmare koll stod kameran i multiexponeringsläget. I ivern, fast det gick långsamt, måste jag av misstag ha kommit åt den lilla knappen. Åtta, nio exponeringar på en ruta. Då blir det svart! Och de bussiga grabbarna som skulle kolla på min blogg. Om ni läser dessa rader hoppas jag att ni förlåter denna klantiga människa. Kanske kan vi göra en omtagning en ljum sommarkväll på samma plats. Jag bjuder på fika. Det lovar jag inför FS:s läsare.

Trots allt blev det några skapliga bilder den här kvällen. Fast filmen är utgången sedan tre år. Måste göra av med den gamla filmen först innan jag börjar tulla av den färska. Precis som ICA-handlarn gör.

Skön glidarhoj, men varför ingen framskärm? Rebell?

Fler hojar

Vart går vi nu?

Jag gillar gamla grindar

En sådan här skönhet får man köpa bit för bit

Med flaggan i topp

 

Det är roligt att köra med film ett tag igen, men filmen bör vara färsk. Den gamla regeln att film ska framkallas "prompt" gäller fortfarande. Jag vet inte om himlen är OK på sista bilden. Jag har använt gulfilter. Se halvcirkeln högt upp till vänster (mycket större i verkligheten). Vad kan det vara?

 

På återseende

/Torbjörn

 

Inlagt 2010-07-05 20:25 | Läst 6372 ggr. | Permalink


(visas ej)

Vad heter hufvudstaden i Sverige?
Får vi inte se den där multiexponerade rutan ;)

Sådana här motiv är mycket bättre att ge sig på än de jag gav mig på idag. Härliga kontraster.

Vart går vi nu och grinden gillar jag bäst (jag som inte är någon MC-älskare)
Tack Jan-Olof. Den svarta rutan är förpassad till soptunnan. Jag vill inte se eländet! Det är inte helt lätt att få till bra bilder när vädret är så här soligt. Varken med film eller digitalt. Kontrasterna blir enorma. Motorcykeln på första bilden stod i skugga så där var det lättare.
Det där i vänstra hörnet kanske är ett litet veck på negativet? ser ut som det är flera såna på bilden.
Svar från pic-tor 2010-07-05 22:17
Jag har kollat på negativet och där finns inget veck. Det måste vara något annat. Tack för att du tog dig tid.
Charmen med analogt, ibland vet man inte vad det är som är fel.
Svar från pic-tor 2010-07-06 10:27
Så kan det vara. Gammal film är nog extra känslig också kan jag tro.
Halvcirkeln är förstås din tumme! :-)

Grindar är riktigt spännande och kan på sitt sätt tävla med MC som fotoobjekt. Här är mycket rå svärta, men det är inte helt fel.
Svar från pic-tor 2010-07-06 10:31
He he, det trodde jag först också men jag tror att det är någon annan skada. Filmen var väldigt bångstyrig när jag laddade dosan så kanske kom min tumme på fel ställe. Jag är väldigt förtjust i gamla grindar, och portar med, så kanske blir det ett projekt någon gång. Rå svärta är svår att undvika när solen drar på som värst. Tack Ernst Göran.