Bilder och berättelser från min resa genom livet.

Gesällen/Inspirerad av Blossfeldt och Cunningham

Karl Blossfeldt var en tysk fotograf som verkade under 1920-talet och en bit in på 1930-talet. Han är mest känd för sina närbilder av växter. Konsthistoriskt kallas den epoken för "Den nya sakligheten". Fotografer och målare eftersträvade att avbilda motiven verklighetstroget och med mycket detaljer. På Länsmuseet i Gävle pågår just nu en utställning med det temat. Utställningen består mest av målningar, av t ex Carl Larsson, men där finns också en färsk fotoutställning av gävlefotografen Mats Dahlén. Han har inspirerats av Blossfeldt och ställer ut närstudier av växter fotograferade med en gammal bälgkamera i formatet 10x15. På dagen för vernissagen berättade han hur han gått tillväga vid fotograferingen. Inte helt enkelt hade det varit. Bl a var det svårt att få tag i bladfilm som passade den gamla kameran. Inställningen av skärpan på mattskivan var också besvärlig. Mörkrumsarbetet har han gjort själv. Med tanke på den mycket enkla utrustningen är bilderna i många fall mycket bra och man inser lätt hur mycket arbete som ligger bakom. Om han når upp till Blossfeldts höjder vill jag inte yttra mig om, det får eventuella besökare själva bilda sig en uppfattning om.

Museet har lagt ut ett par böcker med Blossfeldts bilder i rummet där Dahléns utställning hänger. En bok får man bläddra försiktigt i medan en annan ligger i en glasmonter. 

Kulturhuset i Stockholm hade 2013 en väldigt fin utställning av den amerikanska fotografen Imogen Cunningham. Jag imponerades av hennes vackra svartvita bilder, som hon förmodligen själv hade kopierat. Där fanns bilder på människor men också bilder på blommor och växter. Bilden på magnoliablomman är välbekant.

Utställningen på Länsmuseet inspirerade mig själv att göra ett försök med närbildsfotografering av växter. Blossfeldt var en ny bekantskap för mig, men jag har länge varit förtjust i Cunninghams bilder.

Av bilderna här är de två första analoga och de två sista är digitala. Jag har använt makrooptik till alla bilder. Första bilden är handhållen när orkidéblomman fortfarande satt kvar på sin stängel. Dagsljus från ett fönster. Till de andra bilderna har jag använt stativ. Belysning till den andra bilden har varit en vanlig skrivbordslampa och de två sista blommorna har legat på en spegel i ett fönster. De har konverterats till svartvitt i Silver Efex Pro II.

Det här har varit kul och det blir nog en fortsättning.

På återseende

Torbjörn

Inlagt 2020-02-10 18:16 | Läst 2478 ggr. | Permalink


(visas ej)

Hur mycket är tre plus två?
Skriv svaret med bokstäver
Mycket vackra bilder, och välgjorda! Mjukare och mer sensuella än Blossfeldts; han var lite väl "saklig" för min smak. Tänker också på John Blakemore när jag ser dem.

Cunningham var fantastisk; minns utställningen på Kulturhuset som en av de bästa de haft där. Mycket mer besläktade med dina bilder i fråga om stämningsläget än Blossfeldt, tycker jag. Hon hade gjort en del av kopiorna på utställningen själv, men de flesta var nog gjorda av hennes son Rondal Partridge, som faktiskt var en betydligt bättre kopist. Jag har hennes Magnolia hängande här i vardagsrummet, gjord av Rondal (bredvid en Blakemore, faktiskt...). Båda köpta på fina Camera Obscura för omkring 40 år sen; det var tider det... ;-)
Svar från pic-tor 2020-02-10 19:48
Tack Per för din mycket intressanta kommentar. Kanske var vi på Kulturhuset samtidigt? Jag minns att jag gick flera varv och beundrade hennes bilder. Kul att du gillar bilderna.
Mycket elegant! Tycker särskilt om de två sista på spegelglaset, där kommer high-key-känslan in väldigt bra, skirt och vackert! Hälsningar/ Björn
Svar från pic-tor 2020-02-11 10:41
Tack så mycket Björn. High-key utförandet passar den skira orkidén som hand i handske. Precis som du skriver.
Vackra bilder, framförallt gillar jag den näst sista! Den står ut! Hälsn, LO
Svar från pic-tor 2020-02-12 12:36
Tack LO. Försökte få blomman på den näst sista bilden att stå upp som en fjäril.