Gesällen/Förgängligheten gör sig påmind
Evigheten i "vårt" universum har förmodligen en bortre gräns. En gräns som kanske utgörs av ett svart hål som leder in till ett annat universum. Det finns astronomer som menar att vi förutom att finnas här i vårt universum även finns i ett parallellt universum. Spännande teori. Undrar hur jag har det där? Hur är det med pensionen t ex. Bättre eller sämre? Kanske tiden går saktare där och att jag där är en finnig yngling.
Sådana här tankar far igenom min hjärna ibland. När allt är slut. Vad blir kvar? Vart bär det hän?
Tog en sväng genom Boulognerskogen i dag och betraktade vissna blad och andra växtdelar. Förgängligheten blir så påtaglig här. Fast just nu har den tack vare snö och kyla saktat ned. Ännu kan vi se de sista resterna av de blad och växter som gladde oss i somras. Bedagade visserligen, men med en sista suck av skönhet innan allt så småningom är borta för alltid.
Jag tyckte att det var lite ljusare i dag. Inbillning förstås, men bara vetskapen om att ljuset knaprar en bit av mörkret varje dag gör att det känns ljusare.
Heja ljuset!
På återseende
Torbjörn
God Jul Torbjörn!
/Affe