Bilder och berättelser från min resa genom livet.

Gesällen/Jag har tråkigt

Jag sitter vid mitt köksfönster, tittar ut och har tråkigt. Vet egentligen inte varför. Kanske beror det på datorn. För något måste det ju bero på? Nu var det väl Alfons Åbergs farmor som påstod att det bara var bra att ha tråkigt ibland. Alfons höll inte med. Jo, datorn har varit så långsam ett tag och jag har trott att det berott på nästan full hårddisk. Jag har rensat bort en hel del, och komprimerat annat. Så testade jag den och hade stora förväntningar. Icke sa Nicke. Lika slö som Stensprängar-Kalle Valgrens häst. Nej, så här kan det inte fortsätta.

Sagt och gjort – jag beställde en extern SSD från Amazon.de. De utlovade att den skulle komma före jul. Nu får jag hoppas att det äntligen blir fart på pålle. SSD är ju mycket snabbare än en vanlig snurrdisk. På SSD:n ska jag enbart ha operativet och programmen. Bilderna har jag på mina externa snurrdiskar.

När jag satt där vid mitt köksfönster och hade tråkigt kom jag att tänka på fotografen Jostein Skeidsvoll.

Han kommer ursprungligen från Norge men bor sedan en tid i Gävle. En mycket duktig fotograf som föreläst för oss i Gävle fotoklubb ett antal gånger. Får något år sedan gick han hemma och hade tråkigt, precis som jag. Han visste inte vad han skulle hitta på att göra utan satt vid sitt köksfönster och tittade ut, precis som jag. När han satt där kunde han inte undgå att se blommorna i fönstret. Kanske man skulle ta och fotografera dem i brist på annan sysselsättning funderade han. 

Det var en väldigt bra fundering som sedan mynnade ut i ett väldigt fint fotoprojekt. Hans fantastiskt fina bilder på blommorna har varit utställda på ett galleri i Gävle. Kanske på andra ställen också. Utskrifterna, hans egna, håller högsta klass. Allt i svartvitt.

Jag gjorde som Skeidsvoll och fotograferade också mina blommor i köksfönstret. Blommor förresten, egentligen är det bara en, en orkidé av något slag. Novemberkaktusen har haft sina glansdagar och gömmer sig nu bakom en gardin. Orkidén är också lite bedagad – partiellt. Det bedagade är oftast det intressantaste rent bildmässigt.

Två bilder blev det. I färg. På liv och död. För hemarkivet.

På återseende

Torbjörn

Inlagt 2016-12-21 10:51 | Läst 2358 ggr. | Permalink


(visas ej)

Hur mycket är tolv minus två?
Skriv svaret med bokstäver
Tycker den vissna bilden är fin, stämningsfull. Blomman är en phalenopsishybrid, De som säljs i butikerna är alldeles osannolikt hybridiserade, och det behövs, för de äkta är svårodlade, även för entusiaster. När jag orkade mer förr hade jag en 70-80 olika orkideer, en del äkta, andra primärhybrider.
Svar från pic-tor 2016-12-21 12:55
Tack Stefan. Blommorna är som vissna kanske ännu vackrare och jag brukar samla ihop dem på ett fat. Fina att bara titta på men också fotografera naturligtvis. Vilket intresse för orkideer du har haft en gång. Många har det intresset har jag förstått.
Orkidéerna är tacksamma. De blommar mest hela tiden hos mig och jag knappt vattnar dem. De är väl som Stefan säger framdrivna för att klara just det. Jag tar tacksamt emot.
Även om vissna växter kan vara intressanta så föredrar jag just nu din första bild.
Jo tråkigt bör man ha ibland, det har även jag lärt mig i Alfons böcker, annars är det svårt att uppskatta när det blir roligt. Hoppas det har ändrat sig så du fått trevligt nu.
Fin blomma och fina bilder på den blev det också även den vissna.