Stand development
Och med blandade filmer
Det var några år sedan jag körde med stående framkallning och då med ojämnt resultat. Då körde jag ståldosa med stålspiraler. Den här gången kör jag Patersondosa med dito spiraler.
När man kör stående framkallning är det inte mycket som spelar roll mer än tiden. Att blanda olika filmer är ok. Pressat eller opressat har ingen betydelse. Temperaturen? Nä, bara den håller sig inom rimliga gränser. Man vill ju inte att emulsionen ska smälta av värmen. Stoppa och fixa som vanligt.
Naturligtvis slirade huvudräkningen en varm dag som denna.Jag tänkte köra 1:100 en timme men lyckades med att blanda 1:200 så jag borde köra två timmar. Istället fyllde jag på med Rodinal efter 40 minuter och lät det stå ytterligare 20 minuter. Det blev säkert inte rätt, det heller, men svartvit film är förlåtande liksom även processen.
Här kommer några bilder från OM-2N med Acros 100 och Balda Jubilette (1938) med FP4+.
Först Olympusen
Och så Balda Jubilette
Eders Hängivne
Jag förstår inte vad du pratar om - det låter som från en annan värld :-) Och det är det naturligtvis också. När jag aldrig började med mörkrum etc.
Det var dock roligt att du visade Acros bilder. Jag kommer att använda dem som referens när jag experimenterar med Acros-simuleringen i min Fujifil X100F.
Jag tycker om alla bilderne i serien - med den begränsade kunskap jag har om det.
Med många vänliga foto hälsningar från Erik.
Den här gången pressade jag Acrosen till 160 ISO. Du kan ju köra vilken ISO du vill.