The Balda experience

Om bilder från en Balda Jubilette

Som jag berättat i ett tidigare inlägg fick jag en bonuskamera när jag köpte en annan. En Balda Jubilette från deras 30-årsjubileum 1938. Fullt fungerande. Jag laddade den med en rulle FP4+ och lät den hänga med på alla turer under sommaren. Allt är manuellt på den och sökaren har ingen koppling till objektivet. Det blev till att uppskatta avståndet och sikta bra med den minimala sökaren. Ingen coating finns det heller så man fick tänka sig för lite. Jag tycker det gick bra. Här kommer några bilder från den rullen.

Vi hälsade på hos den mäktiga kvarnen i Kungs Husby

Lotteribodar

Slottsträdgården på Ulriksdal

Motljusbild från stenbrottet i Stenhamra

Eders Hängivne

PS
Alla bilder framkallade i Rodinal och stående framkallning.

Stand development

Och med blandade filmer

Det var några år sedan jag körde med stående framkallning och då med ojämnt resultat. Då körde jag ståldosa med stålspiraler. Den här gången kör jag Patersondosa med dito spiraler.

När man kör stående framkallning är det inte mycket som spelar roll mer än tiden. Att blanda olika filmer är ok. Pressat eller opressat har ingen betydelse. Temperaturen? Nä, bara den håller sig inom rimliga gränser. Man vill ju inte att emulsionen ska smälta av värmen. Stoppa och fixa som vanligt.

Naturligtvis slirade huvudräkningen en varm dag som denna.Jag tänkte köra 1:100 en timme men lyckades med att blanda 1:200 så jag borde köra två timmar. Istället fyllde jag på med Rodinal efter 40 minuter och lät det stå ytterligare 20 minuter. Det blev säkert inte rätt, det heller, men svartvit film är förlåtande liksom även processen.

Här kommer några bilder från OM-2N med Acros 100 och Balda Jubilette (1938) med FP4+.

Först Olympusen

Och så  Balda Jubilette

Eders Hängivne

Historiens vingslag

Om en jubileumskamera

Jag har köpt en hel del kameror på auktionssajterna världen över genom åren. Allt färre nu för tiden än för några år sedan. Nu gör jag mig av med en del istället. Årsnettot har varit negativt några år nu. Och det är bra. Jag har ändå för många kameror som det sitter en rulle i. En fördel är förstås att jag kan välja kamera efter film som passar för tillfället.

Nå, det var inte det det här skulle handla om. Tidigare i livet när jag bara hade en kamera att fota med hade jag en tid en Olympus µ:mjuZOOM 115. I princip från 1999 och fram till dess att jag började med digitalt 2004. Den var med överallt där jag var. Till Amerika där mina föräldrar och jag hälsade på släkten som jag lyckats återknyta kontakten med via detektivarbete på internet. Till Spanien där jag träffade Hon som kom att bli min fru. Alla båtturer på Vänern blev dokumenterade med den. Jag har använt den då och då under de senare åren också men eftersom jag skaffat några gamla drömkameror som jag helt plötsligt hade råd med så blev det inte så ofta. Jag lånade nyss ut den till äldsta barnbarnet med fräscht batteri och en färsk svartvit film. Baktanken var förstås att locka in henne i den analoga fotovärlden. Och så gick den sönder efter bara ett par bilder. För att inte besvikelsen skulle bli för stor skaffade jag snabbt en annan kompakt point-and-shot med autofokus och auto-allt. Det där manuella får jag nog introducera senare.

Harmsen över att min sista kamera från den tid jag bara hade en hade gått sönder, bjöd jag på och vann en likadan. När jag packade upp paketet var det första jag hittade något helt annat än jag förväntade mig. En Balda Jubilette från deras jubileumsår 1938. Fullt fungerande. T o m sekunden var nästan rätt. Värre var det med T, men det använder jag ju aldrig. Jag måste ju bara testa den så jag satte  in en rulle FP4+ i den . Eftersom den är så liten kan den gott få hänga med lite varstans i någon ficka. Eller vad säger ni?

Balda Jubilette 1938

Eders Hängivne

PS
Jorå, Olympusen var med i paketet också.