Mitt svarta år
Om att resa sig igen
Det är dags för en ny profilbild. För 1998 har jag bara hittat en bild i mitt bildarkiv där jag finns med. Den är från mellansonens konfirmation. Ur den har jag croppat maj månads profilbild. Kvalitén är förstås usel men så blir det ju ibland.
Före Påsken hade Eva och jag separerat och resten av det året är ett töcken som jag har få minnen av. Men jag har bilder som hjälper mig att komma ihåg! Bilder som bevisar att jag åkte till Kolmården med sönerna. Var vi bodde minns jag dock inte. Vid midsommar hälsade jag på goda vänner i Skåne och denna resa visar jag lite bilder från nu. Jag hade inte kommit ihåg det heller utan bilder.
Öresundbron hade hunnit en bit
Lunds universitet där gode vännen Rune tog sin doktorshatt i teologi året efter.
Lundagård i höstdräkt
Jag har fler bildminnen från detta år och det enda jag minns från året kommer från bilderna jag tog. Detta är fotografins största välsignelse. Och att jag fortsatte att fotografera trots allt.
Mellanformataren
// S-O
För mig personligen är det digitala bildarkivet mycket bättre än det som finns på papper och film. Det beror väl på min förtrogenhet med datorn. Än bättre har det blivit sedan jag slutade att stressa mig med RAW och TIF, som för mig bara krånglat till arkiveringen. En JPG-bild av bästa kvalitet är ändå i regel helt överlägsen vad jag själv kunnat åstadkomma på film på sin tid. Men detta är ett ämne där de mest olika åsikter figurerar.