Kodak Hill - revisited

Om tidens gång

Det är åtskilliga decennier sedan jag skickade in en rulle Kodachrome till Vällingby och fick tillbaka bilderna färdigmonterade i pappramar i en liten gul ask. Nostalgi igen.

När jag flyttade till Vällingby 2008 så stod fortfarande Kodakfabriken kvar på Kontovägen, eller Kodak Hill i folkmun. Man kunde t o m se fabriken tydligt på Eniros flygfoton. Inte numera , men jag hittade ett flygfoto i Järfällas kommuns planeringmaterial för ombyggnaden till ett köpcentrum. Det stod Kodak med stora vita bokstäver på det svarta taket.

Nu är det andra tider. Fabriken revs och det byggdes ett köpcentrum med många stora varuhus. För bara några veckor sen fick jag mail från Netonnet om att de skulle flytta från Veddesta  en hel kilometer västerut till just Kodak Hill. Så jag åkte på spaning för att kolla läget. Jag handlar ju frekvent på Netonnet så jag vill ju veta var det ligger. Jorå, och det är större än det gamla stället så det kommer nog att ta lite längre tid att ta sig runt hela vägen till kassan.

Jag står här antagligen i mitten av det som var Kodaks laboratorium.

En som var där efter nedläggningen av labbet och fotograferade var Jan Jörnmark, arkitekturprofessorn. Här nedan har jag fotograferat av en bild från hans bok "Öde".

Eders hängivne

2021-09-05 18:02   syntax

Ack ja - nu har den Store Gule Fadern förvandlats till någon slags avlägsen kusin som man varseblir genom hörsägen ... :-(
Ser att din påse tillhör Kodachrome 120. Den filmen fanns inte i många år.

Besvara

Svar från N Thomas Meldert 2021-09-05 18:20

Jag trodde man använde samma påse till både 120 och 135. Så lite visste jag!

Svara

syntax 2021-09-05 19:20

Tydligen... :-)
Sänder en bild på 135-påsen på mailen.

120 levererades något år som Kodachrome 64. Jag hann nätt och jämt pröva - så var den borta!

Svara

2021-09-05 19:48   Sven Blomquist

Ja du! Kodachrome 25 var min favorit i många år trots den svaga ljuskänsligheten. Kontrast, skärpa och färgåtergivning var toppklass så jag känner igen Kodakpåsen och minns pappmonterade dian. Trevliga minnen från den tiden.

Besvara

syntax 2021-09-05 19:59

Så var det Sven! Men förutom den extremt låga känsligheten, var det en grinig film som krävde sin fotograf. Den minsta felexponering - och färgerna stack iväg.
Även jag valde att tackla svårigheterna med Kodachrome 25. Det är jag glad för i dag. Jag kan i det digitala mörkrummet ta fram perfekta underlag för riktigt stora pappersbilder. Bilder som är kornfria, och med tilltalande färger och hög skärpa. Det blir ibland nästan lite kusligt när sedan länge döda personer helt plötsligt framträder på det sättet.
Jag har runt 30 000 Kodachromdia i lådor (!) från åren 1967 till och med 2003 då Kodachrome 25 lades ner. Det fyller två höga garderober.

Svara

Svar från N Thomas Meldert 2021-09-05 20:22

Jag tog mest Kodachrome 64 och tyckte den var svår nog för mig. Ett par rullar 25 har jag nog kört men den är ju för asketer =)

Svara

syntax 2021-09-05 22:17

Jo, jag vet att man sa så på den tiden - och valde av bekvämlighet det lägre kvalitetsalternativet. Det är inget som ger några poäng i dagsläget när man sitter i det digitala mörkrummet.

Svara

2021-09-05 20:33   Khalad

Nostalgi kan tänka. Min erfarenhet av Kodak färgfilm är mest från diatiden och Ektachrome. Negativ färgfilm i huvudsak Fuji. Första bilden med påsen er också mig några vibbar......Hälsningar/ Björn

Besvara

Svar från N Thomas Meldert 2021-09-05 20:41

Jag körde för det mesta Ektachrome 200 på den tiden, men ibland försökte jag mig på Kodachromen. Jag har monterat om alla mina dia i de moderna tunna ramarna. Jag ser ju inte vilka magasin som innehåller Kodachrome men om man tittar noggrant så har jag för mig att man kan se lite struktur på emulsionssidan på Kodachromebilderna.

Svara

Khalad 2021-09-05 21:58

Diaramar är min största huvudvärk. Jag har alla dia monterade i plastramar med glas, det tar en evighet att få upp en ram :-(

Svara