Historiens vingslag
Om en jubileumskamera
Jag har köpt en hel del kameror på auktionssajterna världen över genom åren. Allt färre nu för tiden än för några år sedan. Nu gör jag mig av med en del istället. Årsnettot har varit negativt några år nu. Och det är bra. Jag har ändå för många kameror som det sitter en rulle i. En fördel är förstås att jag kan välja kamera efter film som passar för tillfället.
Nå, det var inte det det här skulle handla om. Tidigare i livet när jag bara hade en kamera att fota med hade jag en tid en Olympus µ:mjuZOOM 115. I princip från 1999 och fram till dess att jag började med digitalt 2004. Den var med överallt där jag var. Till Amerika där mina föräldrar och jag hälsade på släkten som jag lyckats återknyta kontakten med via detektivarbete på internet. Till Spanien där jag träffade Hon som kom att bli min fru. Alla båtturer på Vänern blev dokumenterade med den. Jag har använt den då och då under de senare åren också men eftersom jag skaffat några gamla drömkameror som jag helt plötsligt hade råd med så blev det inte så ofta. Jag lånade nyss ut den till äldsta barnbarnet med fräscht batteri och en färsk svartvit film. Baktanken var förstås att locka in henne i den analoga fotovärlden. Och så gick den sönder efter bara ett par bilder. För att inte besvikelsen skulle bli för stor skaffade jag snabbt en annan kompakt point-and-shot med autofokus och auto-allt. Det där manuella får jag nog introducera senare.
Harmsen över att min sista kamera från den tid jag bara hade en hade gått sönder, bjöd jag på och vann en likadan. När jag packade upp paketet var det första jag hittade något helt annat än jag förväntade mig. En Balda Jubilette från deras jubileumsår 1938. Fullt fungerande. T o m sekunden var nästan rätt. Värre var det med T, men det använder jag ju aldrig. Jag måste ju bara testa den så jag satte in en rulle FP4+ i den . Eftersom den är så liten kan den gott få hänga med lite varstans i någon ficka. Eller vad säger ni?
Balda Jubilette 1938
Eders Hängivne
PS
Jorå, Olympusen var med i paketet också.
Vassare kameror kom i mina händer, och Baldan blev liggande. Nån gång på 70-talet skänkte mamma bort den till Lions loppmarknad, vilket jag hade en del synpunkter på när jag fick höra det....
Har kvar en Zeiss Ercona 6x 9 som jag skulle använda som smidig mf-kamera. Men det blev inte länge, det digitala kom ikapp.
Minox var ju en väldigt bra kombination av storlek, hopfällbarhet och bra optik. Gillade dom starkt. Tyvärr höll inte dom jag köpte. I skiftet till digitala kompakter fick jag tidningen Foto att jämföra Minox med dåtidens digitalare. Oväldige domaren Christian Nilsson kom fram till nåt med å ena sidan - å andra sidan. Minoxen var bäst i vissa avseenden men inte alla.
Kompakta manicker, det där. Jag har haft en Baldina liggande ganska länge, som dock behöver en genomgång av slutaren innan det blir premiär.