ZM - första intrycket
Första intrycket när jag såg kameran på webben och insåg att den faktiskt existerade var WOW - den ska jag ha! Nå, jag sansade mig och letade upp recensioner som jag läste både här och där, framlänges och baklänges. Känslan satt kvar. Det här är en kamera man vill äga och använda. Så den hamnade överst på önskelistan. Rolleiflex 2,8FX fick finna sig i att bli nedpetad. Fast nu är den på topp igen efter inköpet av ZM.
Jag är ju en mekanisk konstruktör och mycket intresserad av design. Det som slog an på mig vid första ögonkastet är att kameran är vacker. Man lät en designfirma ta fram en mängd olika förslag varav tre valdes ut för att testas på användarna, d v s fotografer. Både proffs och amatörer. Till Zeiss' förvåning favoriserades den mest konservativa designen. Jag vet ju inte hur de andra förslagen såg ut men den här gillar jag också. Den är "ren" på den mängd knappar man är van från digitalkameror och många av de nödvändiga funktionerna har man gömt på ett bra sätt för att ge kameran den stil den förtjänar. Namnet Zeiss Ikon förpliktigar till klassisk skönhet.
Rent, snyggt och funktionellt. Allt kan nås med pekfinger och tumme. Jag skulle dock gärna ha sett att tidsrattens periferi varit närmare fronten för bekvämare tidsomställning. Det infällda räkneverket är tydligt och bra.
Underredet är lika rent och snyggt det också. Zeiss Ikon är kända för sina koniska knappar på undersidan. Zeiss' designers har tagit fasta på det historiska och gett ZM sina egna knappar som numera är platta och rymmer lite gömda funktioner. Stativgänga i den ena och returspolningen i den andra. Frikopplingen för återspolningen är den lilla knappen till vänster, klassiskt på sitt vis. Alla har väl tryckt på en sån på en SLR som är gamla nog att ha kört med film. Batteriluckan, ett diskret måste på denna kamera. Till vänster (i bild) om objektivet sitter bajonettlåset och till höger om detsamma sitter spaken för ramarna som man kan spegla in för olika brännvidder. Helt kompatibelt med Leicas modeller.
Den underbart rena baksidan. Displayen till vänster räcker gott och väl för den information man behöver. Den ljusstarka sökaren är den bästa i sitt slag. Det gäller bara att hålla ögat mitt för för att se mätsökarrektangeln och tiderna som visas i rött till vänster i den. En vanesak som kommer med övning. Knappen i mitten är exponeringslåset som håller de inställda värdena i 20 sekunder. Jag når den ledigt med tummen. Tummen fastnar också lätt på framdragningsarmen som går lätt med alldeles lagom motstånd. Dubbeldraget på M3 känns redan långt borta.
Så var det det där med manualen. Man har ju blivit lite bränd på digitalkamerornas vidlyftiga bokverk.
Lika tjocka men ZM är hälften så stor (A6). D80-manualen är enbart den svenska versionen. ZM-manualen rymmer sex språk. Den engelska versionen är på 22 sidor och läses snabbt medan man tar en kopp kaffe. D80-manualen har jag fortfarande inte läst färdigt =)
Mellanformataren
Han som började med en Nettar 1964
//Chasid
MEN, den får man läsa fler gånger om man skall lära sig allt
D700:ans manual är av typen uppslagsbok. Man slår upp det man behöver veta. Ingen sträckläsare alltså.
där jag kan visa något ;-)
Så fram med HC-110, Calbe, Xtol eller vad du använder och framkalla en film!
Och du har ju fyra bilder kvar att fylla ditt medlemskap med så skyll inte på det =) Ser gärna några ZM-bilder från annat håll. Du har ju haft din ZM längre än jag! Och pröjsar du upp till silvermedlem kan du börja blogga också! Det kan bli kul!
Hoppas att Zeiss följer upp med en digital variant...
Grattis!
/johan e
Uppgradera dig broder! Tar du silver kan du blogga också!
Har man använt t ex en 80-talskamera är det knappt den behövs. Man känner igen reglagen. :-)
Sedan har vi ju det där med bilden, själva motivet att ha en kamera. Ifall man tänker efter. Det ska bli spännande att se vilka bilder du får för pengarna, så att säga. Men inte kan du underteckna dina inlägg med "Mellanformataren" längre :-)
Bilder lär jag nog få för pengarna. Annars skulle väl ingen köpa en kamera, eller? När inte ens proffsen har råd att köpa kameror längre utan leasar utrustning för uppdragen då är det väl annat som styr oss amatörer. En hobby ska ge glädje och extra innehåll till livet. Skulle jag, mot förmodan, bli en berömd fotograf så kan jag ändå glädjas åt att ha bra grejer =)
Och ja, jag får nog byta alias efter blogginläggets innehåll. Det var närmast en historisk vink då jag startade med en Zeiss Ikon Nettar i mellanformat. Jag får väl börja titulera mig Fullformataren =)