400 ISO delrapport 2
Om de sex första filmerna
Nu börjar det roliga. Att titta på bilder och ge ett omdöme om filmerna. Jag måste nog påminna om att det här inte är fråga om en vetenskaplig bedömning eller utvärdering med hjälp av fysiskt mätbara storheter. Det är min alldeles egen subjektiva bedömning och känsla (för att retas lite med de som inte förstår ordet "känsla" i fotografiska sammanhang). Här ska jag redovisa de sex första filmerna med två bilder från vardera film, en tagen nominellt på 400 ISO och en på 1600 ISO. Jag har försökt välja en representativ bild från varje rulle men jag kan inte garantera att urvalet helt motsvarar den bedömning jag har gjort. Jag har ju då tittat på alla bilder i rullen och gjort en helhetsbedömning. Nu kör vi.
Jag har bedömt korn och tonalitet vid ISO 400 och 1600. Dessutom har jag betygsatt kupighet och krullighet. De två första är ju det första man tänker på. Vilket intryck får jag av bilderna. Det andra är en mer praktisk fråga. Kupiga filmer är hopplösa att skanna. Krulliga kan vara irriterande.
Värsta kupigheten står Kodak för, alla andra är platta och fina. Möjligen kan Neopan 400 ha lite kupighet. Ingen av dessa har något större problem med att krulla sig. I synnerhet inte Kodak, förstås. Det är svårt att krulla en kraftigt kupig film.
När det gäller det visuella så är det fint korn och god tonalitet jag är ute efter.
Efter en ingenjörsmässig kvantitativ analys med en enkel formel som skulle skilja ut agnarna från vetet blev slutligen vinnaren: Neopan 400. Roligt och tragiskt på samma gång. Priset är ca dubbelt så högt som alla andra och ingen leverantör har den på lager utan anger en leveranstid på ca 2 månader. Det kan bara betyda en sak för mig: GLÖM DEN.
Av de övriga är det två som kommer i mål jämsides: Ilford Delta 400 och Kentmere 400. Deras betyg ligger strax under Tmax 400. Alltså kan dessa två bli alternativ för mig.
Nu återstår 5 filmer att testa och jag ska leta reda på några rullar HP5+ ur arkivet att bedöma också.
Eders hängivne
PS
Nästa 400 ISO-rapport kommer till sommaren.
Den ingenjörsmässiga metoden var ganska enkel Jag betygsatte varje egenskap på en skala 1-3 där tre var bäst, sedan multiplicerade jag alla betygen och fick ett tal. Ju högre desto bättre.
Tack Thomas!
/B