Digitalkamouflage för analogfotografer
Om att smälta in bland andra i den nya tekniken
Sedan några få år fotograferar jag till 99% med film. Och naturligtvis blir man lite spefullt mobbad för att man inte tar till sig den nya tekniken. "Det är ju så mycket enklare". När Kennedy berättade att man skulle flyga till månen sa han: "Vi ska inte göra det för att det är lätt utan för att det är svårt" Och för att bevisa nationens storhet när det gäller, förstås. Men det sa han inte. Likadant tänker jag om att fotografera med film. Det är svårare, speciellt med gamla kameror, i betydelsen att man måste kunna mer själv. Det gillar jag. Hantverk hela vägen.
Jag tröttnade rätt fort på "enkelheten" med det digitala och på de oändliga möjligheterna i Photoshop. (Jag avskyr att läsa manualer eller titta på övertydliga och långtråkiga videolektioner).
För att i någon mån smälta in och inte se så gammalmodig ut har jag ett par moderna filmkameror som lätt kan tas för att vara digitala. Det lurar förstås inte det fåtal som känner mig väl. Men ute på äventyr i staden så känner jag inte så många.
Nikon F6 ser verkligen ut som vilken digital SLR som helst. Det är inte många detaljer som avslöjar att den har en film som sensor. Man måste veta. F:et står numera för film men egentligen för släktskapet med de klassiska Nikon F-modellerna. Filmen dras fram med motor så det finns ingen frammatningsarm. På baksidan finns visserligen ett fönster men det innehåller bara information och är av LCD-typ. Man avslöjas direkt när någon ber att få titta på bilden. Det skulle förresten vara kul med en digitalkamera som inte har en skärm. Då måste fotografen vara duktigare.
Zeiss Ikon ZM är den andra av mina kameror som är en modern kamera för film. Den avslöjas dock av filmframmatningsarmen och på baksidan finns bara ett ynkligt litet fönster som avslöjar texten på filmkassetten. En tredje sak som är avslöjande är att det inte finns autofokus men kör man med vidvinkel och zonfokusering behöver det inte avslöja vilken sensor man har eller avsaknaden av autofokus. Leica har också en modern variant av M-serien för film. Mätsökarkameror i gemen är ju lite diskretare än en stor SLR så där smälter man lätt in bland digitalfotograferna ändå. Det är värre med chimpingen. Men man kan ju fejka...
Eders Hängivne
PS
Analog fotografi upplever en renässans. Jag ser det på nära håll i fotoklubben som fortfarande växer (vi passerade 100 medlemmar för ett tag sedan), men också i olika kanaler på webben. Det är glädjande.
PPS
Omvänt gäller med min gamla digitala X100. "Va, är den digital? Den ser så gammal ut!" Ingen chans att smälta in, där inte.
Jag tror egentligen inte att den parametern ingår i ditt val av kamera, för mig är du en genuin analogfotograf. Men jag vet några som gärna ser på sitt analogfotograferande som något större än vad gemene man håller på med...
Själv har jag många gamla film-nikon i garderoben, men jag är alldeles för lat för att använda dem.
Ha det gott! /Thomas
Vilken teknik man använder, digitalt, analogt eller ngt annat eller en blandning är ointressant när jag tittar på andras bilder. Var och en använder den teknik som hen trivs med och tycker sig kunna utnyttja. För mig har det ingenting att göra med om man följer med strömmen och är inne eller inte eller om man är duktig eller inte. Jag använder den teknik som jag trivs med och tar dom bilder jag tycker lockar mig för ögonblicket
/ Björn T
En del fotografer kan göra bra bilder med en F6, och andra kan göra lika bra bilder med en D3 (eller motsvarande).
Jag tror det beror att vi inser att olika tekniker är bra på olika saker. Vi använder digital teknik när det passar och analog teknik när det passar bättre.
Det handlar inte om att det ena är bättre än det andra. De är olika, bra på olika saker.
/B
Vad som är bättre? Beror på vad man vill göra.