Bakom kulisserna på Royal Highland Show
Royal Highland show pågår i fyra dagar. Under torsdag och fredag sker den bedömningen inom varje ras av olika nöt, får och häst. Under lördag och söndag sker en del ytterligare tävlingar där även olika raser kan ställas mot varandra och "best in show" utses. Dessutom visas vinnarna inom varje ras i en parad för nötkreatur och en för hästar. Då ingår oftast båda könen samt ungdjur och en del "småttingar". På bilden ovan är det en Simmental som visas. Det är en ras som har använts för både kött och mjölk men numera är övervägande en köttras.
Naturligtvis fanns det en hel del Highland Cattle, alla med prydligt kammade pannluggar och fönade pälsar.
Många av djuren anländer redan under onsdagen och är sedan på plats till söndag eftermiddag. För nötkreatur finns en jättestor hall med båsplatser, där man kan gå runt och titta som besökare. Här har även ägarna "inrett" egna bås med möbler, mikrovågsugnar, kylväskor, stora termosar etc samt förstås alla prylar som behövs för att fixa till sina djur. Det finns också en stor parkering för husvagnar och husbilar där djurägare bor under showen.
Den här tjejen är i full färd med att föna en av sina Belted Galloway. Den har antagligen lagt sej i en träckhög som de inte hann ta undan och ska senare vara med på den stora paraden, då måste man ju vara fin.
Det ligger stora mängder halm i båsen och det är ständigt någon som skyfflar undan träck så fort det landat i halmen. Allt för att djuren inte ska lägga sej eller ens trampa på det. Som besökare möter man också djur som är på väg in eller ut t ex den här bastanta Aberdeen Angus tjuren. Angus är ändå en av de mindre köttraserna...
Charolais hör till en av de största och tyngsta köttraserna. Här kommer en hel familj med pappa och mamma först. De är på väg till sina båsplatser som är till vänster om mej. Lugnt och stilla kliver de fram bland besökare. Notera att även kon har en nosring. Den används bara när djuren leds, inte när de står uppstallade.
De gigantiska vuxna djuren är väldigt lugna, men de åtföljs av två ungdjur som också är rätt stora. Plötsligt blir en ungtjur lite amorös av sej och hoppar upp på det som antagligen är hans syster. Det gick bra men man bör se sej för när man rör sej bland så stora djur. De här djuren sparkar inte men man vill ju helst inte få en sån bjässe på foten.
Utställningens minsta nötkreatur är Jersey. En mjölkras som nästan får något rådjursaktigt över sej då man ser dem bredvid de stora svartvita låglandskorna (Holstein Friesian). Här har ägaren gjort det bekvämt för sej med sina kor.
Många djur låg två tillsammans och rygg mot rygg. Kolla in de fina mittbenorna.
Kalven som följer med sin mamma på show passar på att ta en slurk när mjölkbaren är öppen.
Här har det varit en annan typ av bar.
En bild från paraden av alla nötkreatur där "Best in show" blev en låglandsko. Notera att även en mjölkko kan vara riktigt stor.
Stefan frågade i förra inlägget om det fanns mat. Det fanns förstås allt möjligt att köpa från olika vagnar, men även matlagningslektioner, smakprov, försäljning av produkter mm. Flera vagnar sålde grillat kött i olika former, fish and chips (förstås) och naturligtvis fanns det haggis med neeps and tatties (rotmos och potatismos). Vi hittade också ett tält med den prisvinnande honungen, bivaxljus och andra biprodukter.
Det fanns också några barer. På lördag eftermiddag och kväll var det band som spelade och en speciell show, en Hoolie, som det krävdes ytterligare biljett för att komma in på. Den här bilden är tagen på lördag, sen eftermiddag då många nog hade börjat se fram emot uppträdandet. Vi var inte med utan tog bussen tillbaka till Edinburgh.
Avslutar med några bilder från hur det såg ut bakom kulisserna hos hästarna. Det här är inför söndagens tävling i sexspann. För att fixa frisyren på dessa hästar krävs en trappstol eller mindre stege.
Här ville jag att min sambo skulle ställa sej bredvid den stora belgiska hästen, för att ge lite känsla för hur stor den är. Han tyckte dock att det var lämpligast med ett visst avstånd. Notera att dessa hästar, som inte har något hovskägg, har fått sina naglar lackerade.
Vi klev ut genom en stor port och hamnade bakom hallen med hästboxar. Det behövs en rejäl hästtransport och man åker runt med sex Clydesdale.
Väluppfostrade hästar om man kan knalla runt med tre ton häst iförda endast grimmor och grimskaft.
Här fixas ett annat sexspann med bl a dammsugning. Det var tydligt att de var mycket vana vid den behandlingen.
Om man har en liten häst att fixa till får man ha en helt annat arbetsställning. Den här skulle vara med på hästparaden som var det näst sista evenemanget på söndagen.
Royal Highland show avslutades med en ensam säckpipeblåsare, men eftersom vi skulle åka buss till vårt hotell drog vi oss mot utgången innan de tonerna började ljuda. Det är mycket som jag inte har visat och kanske dyker det upp någon blogg på senhösten, då det är mörkt, blött och fotoinspirationen är låg. Jag har ju inte visat en enda skördetröska...
Hälsningar Lena
jag antar att du menar Belted Galloway, eller är det de vita du tycker ser ut att vara korsade med lamm? Belted Galloway har jag sett vid enstaka tillfällen både i Norge och Sverige, fast de är ganska ovanliga. De vita finns lite överallt och en vuxen ko kan väga 800 kg.
Hälsningar Lena
de där svartvita djuren blir allt mer populära. Lättskötta och kan beta ganska simpelt foder.
Hälsningar Lena
Ännu ett mycket informativt blogginlägg. Med foton av många olika motiv. Jag gillar speciellt dina bilder på detaljerna. Det är en helt omöjlig uppgift att välja favoriter. Man behöver inte heller - bara njut av dem alla.
Med många vänliga hälsningar från Erik.
jag försöker ta bilder på både detaljer och översikter. Jag hade två objektiv att växla mellan 24-105 och 100-500. Telet använde jag förstås mest på läktaren, medan 24-105 användes i djurstallar och bland djuren. Då kunde man även zooma in på en del detaljer utan att behöva tränga sej på.
Hälsningar Lena
Otroligt vilken möda de lägger ner på sina djur, mycket arbete och putsande. Men fina blir de.
Många vackra djur och i mina ögon ovanliga raser.
Något liknande hästarna i tredje och fjärde bilden nerifrån, finns det en på vårat land, så pampigt när man möter tjejen som äger den när hon är ute och rider. Den har så där vackra ben.
Kul text i baren i första barbilden.
tack för att du visar allt detta.
det finns tre bloggar från utställningen och du kanske har sett alla. Den första har mer hästar och bl a bilder på sexspannen som de gjorde i ordning hästarna för i denna blogg. Jag undrar om tjejen ni brukar möta verkligen rider en Clydesdale? Det är absolut möjligt men inte särskilt vanligt. De är gigantiskt stora och tunga. Det finns dock en del något mindre raser som också är kraftiga och har mycket hovskägg. Jag tror att du skulle gilla att gå på en sån här utställning. Det är mycket som jag inte visat. Det var mycket välorganiserat och allt flöt bra, trots att de har ca 200 000 besökare.
Hälsningar Lena
Tror jag har en bild på henne någonstans.
Kan inget om hästar.
vi har haft en annan tradition när vi valt ut avelsdjur i Sverige, vilket var ett av huvudsyftena med dessa shower när de startade. Att ta fram de bästa djuren för att använda i avel. Nu selekteras djur på andra mått men jag kan tänka mej att ett förstapris från en sån här show fortfarande har viss betydelse. I alla fall för en del hästraser och de djur som inte i första hålls för produktion. Dessa djur är vana att vara på utställningar för det finns 100-tal mindre shower i hela landet. Stora tunga raser får inte heller vara för kaxiga eller ha ett störande beteende, då blir de inte kvar i avel. Man måste kunna hantera dem.
Hälsningar Lena
Hälsningar, Bjarne
det här är nog en stor höjdpunkt för många lantbrukare och något man jobbar hårt för att kvalificera sej till. Det finns hundratals mindre shower i landet som man kan visa sin djur på och träna dem inför större event. Det är också ett fint tillfälle för "vanligt folk" att se lantbruksdjuren och de inhemska hästraserna.
Hälsningar Lena
jag hade kunnat göra ett helt blogginlägg bara om maten, men med så mycket djur omkring mej kom det liksom i andra hand. Vi åt dessutom en "full scottish breakfast" och det står man sej väldigt länge på. Vi provade därför inte så mycket av det som fanns. Vi delade dock på en "fish and chips" från en vagn på söndagen och det var nog den bästa vi ätit någonsin. Fisken smakade himmelskt gott och hade ett tunt lager av perfekt krispig frityr runt sej. De friterade potatisklyftorna var helt perfekta. Detta från en vagn stor som en vanlig husvagn där de serverat tusentals portioner under fyra dagar.
Jersey är kända för sin feta mjölk och vackra ögon :-)
Hälsningar Lena