Kort mellanlandning efter Alaska

Är nu åter hemma efter en helt oförglömlig resa i Alaska som jag kommer att visa många bilder från. Vi tillbringade 11 dagar ombord på en båt (+ 6 dagar i land) och förutom dykningen, med unikt djur- och växtliv, såg vi mycket andra djur och spännande miljöer. Här kommer ett kort smakprov:

Knölvalar en tidig morgon när solen precis började leta sej upp över bergen.

Sälarna hälsar till er alla från ett stycke mycket gammal is från glaciären Le Conte.

Färggranna räkor i närkamp på en anemon, som ett exempel från undervattensvärlden.

Lax i ofantliga mängder, hoppande, simmande, ständigt kämpande mot strömmen. Denna bild är tagen nedanför ett lunchhak i Ketchikan. Fish & chips var en av deras favoriträtter, just denna dag var det dock slut på lax....

Håller nu som bäst på att packa om alla dykprylar för att åka ner till Hamburgsund och helgens SM i undervattensfoto. Ibland blir det lite tajt, återkommer efter helgen.

Hälsningar Lena

Höjden av förnedring

" - Kunde inte min matte lista ut att jag skulle bli solbränd av att vara på den här ön ?! "

" - Jag har visserligen tillgång till internet och TV hela dagarna, men det är ju en fråga om vad man prioriterar. Det här med vildmarksliv är ju inte direkt sånt som Ophra berör särskilt ofta...inte Rexar heller för den delen..."

Go´eftermiddag,

Lena

En Rex i skärgården

En T. Rex kanske ni tänker (de som har fantasi i alla fall), men inte riktigt. Men ett rovdjur i alla fall (under förutsättning att kycklingen är död, benfri och skuren i portionsbitar). Det rör sej alltså om en katt, en liten raskatt som älskar värme, släta golv och mjuka sängar med duntäcken och plötsligt blir utsläppt på en skärgårdsö.

" - Matte....? Är det tänkt att jag ska gå ut här? Bara rakt ut i det där läskiga....barren? Är det härifrån kottar kommer ? "

" - Jag blir orolig av allt det där blå, det finns ju överallt runt oss känns det som..."

" - Det här varma släta som jag går på nu känns ju OK. Rätt coolt faktiskt....jag tassar vidare. Lite Rosa Pantern tema i högtalarna skulle sitta fint nu..."

" - IiiiaaHA ! Jag tog den, total nedläggning. Takterna sitter i och ingen tar Tyson utan strid. " 

" - Fintar, hugger och manövrerar ut..."

" - Lite liv i den ännu, men den ger snart upp. "

"- Besegrad ! Va, vaddå KOM HÄR jag är väl inge hund eller ??? "

" - Jag måste sträcka på mej, ......mmmmmm, fint i solen. "

" - The hunter is loose....om det inte vore för dessa barr..."

" - Klippor OK, altanen OK men det här sticksiga gräset med stora barr är inte OK ! "

" - Uhhh, matte .....de kryper något här, på rad...?"

" Oiii, de bits ! Här tänker jag inte stanna ! "

" The Mighty Grey Ghost is hunting again.....å andra sidan så är stugdörren öppen...."

" - Åh,..... jag drömde just en så läskig dröm...."

That´s all for now,

Lena

Väldigt nära ytan

Många som kommenterar mina undervattensbilder skriver att bilderna visar "en värld som de aldrig kan få uppleva". Men, det jag visar idag är nog en undervattensmiljö som de allra flesta kan få se. Man behöver bara stoppa ansiktet i vattnet och använda en mask eller simglasögon för att se ordentligt.

Välkommen hem till småspiggarnas värld, ca 20 cm under ytan. Man behöver inte ens vara simkunnig utan detta kan man uppleva med flytväst eller "puffar" på armarna om man är liten eller osäker.

Det här är antagligen en spigghanne som jobbat så hårt med sina faderliga plikter, dvs bobygge, ägg- och yngelvaktning, att han nu är på väg till de sällare jaktmarkerna.

Bilderna är tagna i en liten vik på ön Stora Kalholmen i Stockholm skärgård. Ön har ett mysigt vandrarhem och tre stugor. För de som inte har egen båt går det utmärkt att ta sej dit med Vaxholmsbåtarna. Småspiggarna kan man dock hitta i var och varannan badvik med lite blåstång och annan växtlighet.

Alla bilderna är tagna med 35 mm och enbart naturligt ljus. Jag ville försöka fånga miljön precis vid strandkanten utan att behöva släpa med mej så mycket utrustning.

Lite stimbeteende kunde man se ibland, men de simmade mest hit och dit i små oorganiserade grupper som gjorde det svårt att få fokus på mer än ett par fiskar åt gången (om ens det).

På djupare vatten (ca 50 cm) simmade också en och annan liten abborre men det blev också mörkare och grumligare. Om ni vill uppleva dessa små fiskar, håll till riktigt nära land och ligg still. Även om man skrämmer dem till en början så kommer de tillbaka.

Simma lugnt

Lena

Med sammetsmjuka öron...

Helgens aktiviteter i Säter bjöd på många trevliga möten med både folk och fä. Jag fick ett generöst erbjudande att bo hos Marianne och hennes man Ulf och hon hade "varnat" mej för att de hade en ganska ung hund. En Bayersk viltspårhund, 2 år gammal. Jag försäkrade henne om att jag inte är allergisk, snarare tvärtom, att jag verkligen gillar hundar. Jag har aldrig träffat en Bayersk viltspårhund och tänkte nog inte så mycket på det. Tills jag mötte honom... 

En stor personlighet med de vackraste bruna ögon och aningen "för stora" sammetsmjuka öron mötte mej i hallen när jag kom till Mariannes hus. Med risk för att stava fullkomligt fel avstår jag från att skriva ut hans namn. Han hälsade med några voff, som sig bör när man är husets vakthund, sedan var jag tydligen välkommen in.  

Med full bländaröppning och på gränsen till för lång slutartid försökte jag fånga lite av hans fina personlighet och mjuka sätt (och mjuka öron).

Högt avgudade husse rör sej bakom min rygg.

Det sammetsmjuka kostymen var lite stor här och där...men ett och annat veck skadar inte. " - Det syns ju bara när jag ligger och gosar i fåtöljen."

" - Tro nu inte att jag är en soffpotatis, jag har minsann jaktmeriter så det förslår redan nu. Men det är väl inte fel att njuta när tillfälle ges..."

" - Efter en slick filmjölk passar det bra med en stunds vila så här på morgonen. Matte var uppe rysligt tidigt i morse...undrar vad hon gjorde...hon hade ingen bössa med sej...? "

Hälsningar Lena