Äntligen semester!

På väg till jobbet sista dagen innan semestern möter jag fyra stutar på landsvägen. Närmsta gården som har den här typen av köttraskorsning är ganska långt bort, men det är spänstiga ungdjur och de kan ha haft trevligt på sin utflykt i åtskilliga timmar. Bildkvalitén blir rätt skral när det är mobiltelefon genom vindruta, men ögonblicket krävde dokumentation tyckte jag.  

Här fick de för sej att prova veteåkern och släppte då förbi en hel del trafik som legat bakom dem. Jag fortsatte till jobbet tämligen säker på att dessa djur rapporterats till både press och polis innan jag mötte dem. När jag kom till jobbet kunde jag konstatera att Uppsala Nya Tidning minsann hade dem bland sina färskaste notiser. 

Under den senaste tiden har jag varje dag passerat ett lila fält på väg till jobbet. Lila blommor som inte är lin, lucern, tistlar eller något annat jag känner igen. 

Jag stannade till en morgon och tog några bilder. Efter en del efterforskningar på nätet kom jag fram till att det är honungsfacelia. Lustigt nog visar en annan bloggare här på FS bilder på just denna växt idag. 

Växten kan också kallas honungsört. Jag var lite förvånad att det fanns ett helt fält med blommor, som någon uppenbarligen sått (inte ogräs),  som jag inte hade en aning om vad det var. När jag hittade informationen om dessa blommor kom förklaringen. Honungsfacelia är en av de bästa dragväxterna för bin och fjärilar, samt att den också är en bra gröngödslingsväxt. 

När Peter visade bilder på fält med blommande vallmo tänkte jag direkt att det skulle man ha haft en drönare till. Därför blev den en snabb tur ut till denna plats idag, efter jobbet, med vår lilla drönare. Det blev givetvis ett antal olika bilder på det blommande fältet, men efter att ha lusläst spridningstillståndet för drönarbilder valde jag bara en bild. Den räcker för att visa det jag var ute efter, plus lite till.

Hälsningar Lena (som nu har semester, men som har lovat att läsa en blivande doktors avhandling före den 25:e juli)

Bakom kulisserna på Royal Highland Show

Royal Highland show pågår i fyra dagar. Under torsdag och fredag sker den bedömningen inom varje ras av olika nöt, får och häst. Under lördag och söndag sker en del ytterligare tävlingar där även olika raser kan ställas mot varandra och "best in show" utses. Dessutom visas vinnarna inom varje ras i en parad för nötkreatur och en för hästar. Då ingår oftast båda könen samt ungdjur och en del "småttingar". På bilden ovan är det en Simmental som visas. Det är en ras som har använts för både kött och mjölk men numera är övervägande en köttras.

Naturligtvis fanns det en hel del Highland Cattle, alla med prydligt kammade pannluggar och fönade pälsar.

Många av djuren anländer redan under onsdagen och är sedan på plats till söndag eftermiddag. För nötkreatur finns en jättestor hall med båsplatser, där man kan gå runt och titta som besökare. Här har även ägarna "inrett" egna bås med möbler, mikrovågsugnar, kylväskor, stora termosar etc samt förstås alla prylar som behövs för att fixa till sina djur. Det finns också en stor parkering för husvagnar och husbilar där djurägare bor under showen.  

Den här tjejen är i full färd med att föna en av sina Belted Galloway. Den har antagligen lagt sej i en träckhög som de inte hann ta undan och ska senare vara med på den stora paraden, då måste man ju vara fin.

Det ligger stora mängder halm i båsen och det är ständigt någon som skyfflar undan träck så fort det landat i halmen. Allt för att djuren inte ska lägga sej eller ens trampa på det. Som besökare möter man också djur som är på väg in eller ut t ex den här bastanta Aberdeen Angus tjuren. Angus är ändå en av de mindre köttraserna... 

Charolais hör till en av de största och tyngsta köttraserna. Här kommer en hel familj med pappa och mamma först. De är på väg till sina båsplatser som är till vänster om mej. Lugnt och stilla kliver de fram bland besökare. Notera att även kon har en nosring. Den används bara när djuren leds, inte när de står uppstallade.

De gigantiska vuxna djuren är väldigt lugna, men de åtföljs av två ungdjur som också är rätt stora. Plötsligt blir en ungtjur lite amorös av sej och hoppar upp på det som antagligen är hans syster. Det gick bra men man bör se sej för när man rör sej bland så stora djur. De här djuren sparkar inte men man vill ju helst inte få en sån bjässe på foten. 

Utställningens minsta nötkreatur är Jersey. En mjölkras som nästan får något rådjursaktigt över sej då man ser dem bredvid de stora svartvita låglandskorna (Holstein Friesian). Här har ägaren gjort det bekvämt för sej med sina kor.

Många djur låg två tillsammans och rygg mot rygg. Kolla in de fina mittbenorna. 

Kalven som följer med sin mamma på show passar på att ta en slurk när mjölkbaren är öppen. 

Här har det varit en annan typ av bar. 

En bild från paraden av alla nötkreatur där "Best in show" blev en låglandsko. Notera att även en mjölkko kan vara riktigt stor.

Stefan frågade i förra inlägget om det fanns mat. Det fanns förstås allt möjligt att köpa från olika vagnar, men även matlagningslektioner, smakprov, försäljning av produkter mm. Flera vagnar sålde grillat kött i olika former, fish and chips (förstås) och naturligtvis fanns det haggis med neeps and tatties (rotmos och potatismos). Vi hittade också ett tält med den prisvinnande honungen, bivaxljus och andra biprodukter. 

Det fanns också några barer. På lördag eftermiddag och kväll var det band som spelade och en speciell show, en Hoolie, som det krävdes ytterligare biljett för att komma in på. Den här bilden är tagen på lördag, sen eftermiddag då många nog hade börjat se fram emot uppträdandet. Vi var inte med utan tog bussen tillbaka till Edinburgh.

 Avslutar med några bilder från hur det såg ut bakom kulisserna hos hästarna. Det här är inför söndagens tävling i sexspann. För att fixa frisyren på dessa hästar krävs en trappstol eller mindre stege. 

Här ville jag att min sambo skulle ställa sej bredvid den stora belgiska hästen, för att ge lite känsla för hur stor den är. Han tyckte dock att det var lämpligast med ett visst avstånd. Notera att dessa hästar, som inte har något hovskägg, har fått sina naglar lackerade.

Vi klev ut genom en stor port och hamnade bakom hallen med hästboxar. Det behövs en rejäl hästtransport och man åker runt med sex Clydesdale.

Väluppfostrade hästar om man kan knalla runt med tre ton häst iförda endast grimmor och grimskaft. 

Här fixas ett annat sexspann med bl a dammsugning. Det var tydligt att de var mycket vana vid den behandlingen. 

Om man har en liten häst att fixa till får man ha en helt annat arbetsställning. Den här skulle vara med på hästparaden som var det näst sista evenemanget på söndagen.

Royal Highland show avslutades med en ensam säckpipeblåsare, men eftersom vi skulle åka buss till vårt hotell drog vi oss mot utgången innan de tonerna började ljuda. Det är mycket som jag inte har visat och kanske dyker det upp någon blogg på senhösten, då det är mörkt, blött och fotoinspirationen är låg. Jag har ju inte visat en enda skördetröska...

Hälsningar Lena 

Strandhäng med ungnöt

En dag körde vi upp till Ölands norra udde och besökte bl a fyren långe Erik. Innan vi kom ut på ön där fyren står stötte vi på ett gäng nötkreatur. Det hade varit enkelt att skriva kossor, men med min bakgrund kan jag inte förmå mej att göra det då det är unga kastrerade hannar.  

De gick lite överallt på parkeringen och den här tyckte att de tunga fikamöblerna var utmärkt att klia halsen mot.

Det är en färist vid bron så ut på ön för att turista runt fyren kommer de inte. 

Men man kan ju stå och titta på de som ska gå över bron. Här kommer en sliten löpare som sprungit hela vägen från långe Jan, som tog oss två timmar att köra med bil. Det är en sträcka på 16 mil. Vi förstod att de flesta löparna hade gått i mål under gårdagen och vi undrade lite var den här killen varit hela natten.

Han var inte rädd för djuren och hälsade på dem när han kommit över färisten. Det gjorde nog inte så stor skillnad för han sluttid.

Vi åt lunch vid stranden och fick vifta bort den här killen som kom väl nära bordet. 

Det verkade som att de mest ville ligga och mysa i sanden, idissla frukosten.

Eller bara stå och titta på den fina utsikten och låta den lätta vinden blåsa bort flugorna. 

Hälsningar Lena