En till liten blå...

Förutom de ljuvliga blå kungsfiskarna finns det en annan liten fågel man kan spana efter nu och förra veckan gjorde jag en tidig morgontur på jakt efter den. Först hittade jag dock sävsparvar. Det var även dagg i spindeltrådarna som hängde i buskaget, men det fick vara denna morgon.

Sävsparvarna var i full färd med att jaga frukost.

Sedan belönades jag med två exemplar av de jag kommit för att fotografera, blåhake, med mer eller mindre blått. Nyponbuskarna vid dagvattendammen i Kungsängen  (Uppsala), verkar vara ett populärt ställe men inte direkt optimalt för fotografer. De försvinner oftast in i buskarna, på jakt efter insekter antar jag. 

Till slut landade en vacker blåhake på en lite bättre plats.

Den flög sedan tillbaka till buskaget med nypon, men nu mot en av grenarna i toppen.

Den är vacker även bakifrån, när den visar upp stjärtfjädrarna, men jag ville ju helst se ögonen och lite av det blå på bröstet. 

Kort därefter vände den på sej en aning och...

...poserade ett ögonblick (1/20 dels sekund) i en fin vinkel, innan den försvann in i buskaget.

Den kom fram igen och satte sej på en av de torra grenarna. 

En bit bort satt en hona, utan blått, eller möjligen en ungfågel som är färgad som en hona.  

Förutom blåhakarna fanns det en flock grönfinkar som samsades med pilfinkar.

Dessutom hittade jag den här, kan det vara en törnsångare? Eller finns det andra förslag?

Avslutar med en till liten blåhake, dock utan det blå. Det var minst fyra individer på plats denna morgon och jag kände mej nöjd när jag åkte vidare till jobbet. 

Hälsningar Lena

Fru Kungsfiskare matar på

Den senaste veckan har varit mycket hektiskt, även på kvällstid, och den avrundades med en disputation på fredagen med påföljande fest. Lördag skulle jag ta det lugnt och göra något avslappnat. Jag visste precis vart jag skulle åka och jag kunde ta sovmorgon för det går inte att fotografera där förrän runt lunchtid så här års. När jag kom stod det en grupp människor där och spanade. En del stannar bara för att kolla vad som pågår och några hade suttit där sedan tidig morgon.

En del entusiaster har med sej sittunderlag eller stolar, fika, stativ, husdjur mm. Vädret var absolut strålande med 27 grader varmt och lätt vind. Det är skugga på platsen och det var ljuvligt (utan sommarens irriterande insekter). 

Vad alla spanade på var fru kungsfiskare som fortfarande matade en kull ungar. Det var nu uppskattningsvis 24 dagar sedan de kläckts (det finns några här som jag extremt bra koll) och ungarna borde vara på väg ut. Honan kom med mat och vi kunde höra henne locka några gånger. 

Här flyger hon mot boet med fisken. Miljön är inte den finaste ur fotosynpunkt och det är bitvis väldigt mörkt. 

När maten är levererad kommer hon utflygande för att bada och det gör hon med besked. Men det går fort mellan doppen.

Den här bilden är obeskuren, så ni kan få en uppfattning om hur det ser ut på platsen, dvs Fyrisån i Uppsala. Just nu får man medljus ca 12 till 15, men det blir ändå ganska höga ISO (3200-6500) om man ska få tider på 1/4000 s, vilket krävs om man vill frysa den snabba lilla fågeln med bra skärpa. 

Bilderna är tagna med 500 mm och oftast kraftig beskurna. Eftersom jag nu har rejält med pixlar i min Canon R5 kan jag beskära och komponera bilderna som jag vill.

Här gladdes vi alla åt att hon valde att bada i solen. När hon satte sej i skuggan var det betydligt svårare att få bilder.

De bilder jag har visat nu tog jag ca 10 minuter efter att jag anlänt till platsen. Jag kunde ju ha nöjt mej med dessa och åkt hem (för det fanns mycket att göra hemma), men så gör man ju inte...Man kan stanna en stund i alla fall... Hon skulle ju garanterat komma tillbaka. Ibland tog det bara 10 minuter innan hon återvände, men i vissa fall kunde det ta upp till en timme. Det fick jag veta av "kungsfiskarens vänner" som satt och spanade. 

Det pågick andra aktiviteter på Fyrisån denna varma lördag i september. Såväl kanoter som kajaker och SPU brädor passerade oss. Här med en borderterrier som tycktes trivas med att "åka med". Flera noterade att vi stod och tittade på något och paddlade förbi helt lugnt.

Andra var mer fokuserade på att ta sej fram i ett bra tempo mot Uppsala. 

En snok tog en simtur precis framför oss. Jag blev glatt överraskad och fick då veta att under fredagen hade man haft tre simmande snokar och en huggorm. Dessutom hade tre bävrar varit förbi och en mink (som gjorde fru kungsfiskare mycket orolig innan den simmade vidare).  

Det tog en timme innan hon kom tillbaka med en fisk till sina telningar. Hon satt en stund i ett träd, dold i lövverket, och lockade på dem. Sedan försvann hon in i boet och kom kort därefter ut för att bada. Fem snabba dopp.

Det är mörkt i skuggan, men kan ändå bli rätt fint där solen kikar fram.  Förstora gärna denna för detaljerna är fina.

Efter badet drog hon vidare söderut för att fiska eller vila. Ingen vet var hon fiskar men det verkar vara gott om småfisk i Fyris just nu för man kan se dem hoppa vid ytan med jämna mellanrum. 

Trots sommarvärme råder det ingen tvekan om att hösten är här och i morgon börjar en ny arbetsvecka.

Hälsningar Lena

Två fåglar till

När jag var vid Hjälstaviken spanade jag efter alla möjliga småfåglar. Ing-Marie visade ju de unga pungmesarna och en blåhake, dessutom hörde jag skäggmesar i vassen men ingen av dessa små ville visa sej för mej. Något överraskande stötte jag plötsligt ihop med två fasantuppar. Jag hade inte alls siktet inställt på så stora fåglar på marken, där jag då befann mej.  

Jag var ganska nära dem men det var mörkt bland träden där de rörde sej. Här väntade jag på att en av tupparna skulle komma ut i ljuset, för att de vackra färgerna skulle gå fram bättre. 

Här korsades vår väg och tupparna försvann snart i den rikliga växtligheten.

Hemma i köket fick jag idag syn på en tufsig liten gäst i fågelbadet sent på eftermiddagen. Jag skulle börja laga middag när den plötsligt satt där, en ung rödhake. 

Jag hämtade kameran och gläntade försiktigt på altandörren. Den satt kvar och drack vatten, övervägde kanske ett bad, men det skramlade till hos grannen så den blev osäker och flög. Jag skymtade den i trädgården när jag lagade mat och den kanske badade till slut. Vi åt söndagsmiddag och i morgon väntar en ny arbetsvecka.

Hälsningar Lena

Hägrar

Åkte till Hjälstaviken riktigt tidigt en morgon och kom fram innan solen hunnit upp. Jag hade också tänkt att om jag hade lite tur skulle  pungmesarna visa sej, som de gjorde för Ing-Marie, men när jag kom hade de inte vaknat än. Det hade däremot hägrarna, både ägretterna och de grå.

När solen började gå upp över trädtopparna ändrades färgpaletten ordentligt. 

Det är höstfärger vid gömslet nu och tonerna blev verkligen varma i det låga ljuset. Ägretterna fiskade småfisk och verkar ha en lite annan taktik än gråhägrarna, för de hugger efter allt och står inte alls stilla lika länge som gråhägern.

Det var ganska långt avstånd till fåglarna men ibland flög det förbi någon lite närmare gömslet.

Det stod en gråhäger helt stilla till vänster om gömslet. Jag tror inte den fångade något så länge den stod där. 

Det fanns inte så  många andra arter att spana på, men ett par snatteränder passerade över det guldgula vattnet. Någon pungmes fick jag dock aldrig se och inte någon skäggmes heller, fast jag hörde dem så de var där någonstans.

Gråghägrar och ägretter kunde samsas någorlunda på fiskeplatserna. Här trodde jag att det kanske skulle bli lite mer uppvisning av flaxande fåglar... 

...men de två grå flög bara runt och sedan försvann de bort.

Det var däremot inte OK när en ägretthäger försökte landa på samma flotte som en gråhäger. Den blev bortmotat omgående.

Här var det faktiskt också en ungmås med och otroligt nog är alla fåglarna skarpa. De visade upp sej på rad.

Gråhägrarna flög närmare gömslet några gånger.

Här hann jag inte zooma ut för den kom på tok för nära.

Sedan vek den av över den mörka delen av vattnet som fortfarande låg i skugga och jag hade inte tid att sitta kvar längre. Det var ju vanlig vardag och jag skulle jobba.

Men i morgon är det fredag, yeah....

Hälsningar Lena