Mariannes myr II - ett guldställe

Vi steg inte upp fullt så tidigt som Engmans gäng och kom till Mariannes andra myr när solens strålar redan letat sig över horisonten.

Morgonsolen strålade mellan tallarna och spindelnäten glänste av små daggdroppar. Jag blev lite upptagen där mellan träden och Marianne vandrade före mej ner mot vattnet.

När jag kom fram till tjärnens kant såg jag direkt att hon hittat sin plats. Vilket guldställe denna tidiga morgon ! 

Omgiven av blänkande spindelnät spanade vi ut över det blanka vattnet. Vi kunde höra lommarna, i övrigt var det tyst. Jag bytte till 300 mm och riktade kameran mot det guldglänsande vattnet.

Lite väl långt borta men den det fick bli några bilder ändå.

När jag sänkte kameran lyfte plötsligt en fågel och kom emot mej. Tyvärr hann jag bara få denna bild innan den försvann över mitt huvud.

Bytte till 100 mm makro och lyckades bli lite blöt även denna dag. Det är så lätt att bara halka lite utanför liggunderlaget.

Spindlarna bjöd på de vackraste draperingar man kan tänka sej.

Ljungen hade börjat blomma och bjöd på ljuslila färgklickar som jag inte riktigt lyckades utnyttja på det sätt som jag ville. Men ljung har jag även bakom mitt eget hus så det kommer fler chanser.

Önskar också att jag ägnat dessa små bär lite mer tid, för jag insåg inte hur vackra de var förrän jag började titta på bilderna. Solen gick emellertid upp och började värma ordentligt. Klockan närmade sej sju och frukost började kännas som en bra idé.

Lämnade tjärnen där glänsande guld nu mer började likna tidigt dagsljus. En ny dag i Säterdalen väntade.

Hälsningar Lena

Mariannes myr I

 

 

 

Fotografisk hållplats i Säterdalen

 

 

Fjäril vingad

I väntan på semester får man njuta av det som finns här hemma och just nu tycks det finnas väldigt mycket fjärilar. Dessa var på besök i min trädgård idag.

En pärlemofjäril tror jag, rätta gärna om det är fel. Den trivs i den blommande oreganon.

Den här tyckte också om oreganoblommor men jag går bet på vad det är. Den visade aldrig vingarna öppna och jag kan inte särskilt mycket om fjärilar.

Jag har en hel del vita fjärilar i trädgården och jag trodde nog att detta var en kålfjäril men enligt de bilder jag sett är det nog en vitfjäril.

Den ville inte visa sej ordentligt utan fladdrade mest runt bland kryddorna. Här har den slagit sej ner på ett salviablad.

Man kan ju också fotografera fjärilar på detta sätt.

Eller portträtt när de fladdrar runt i ärtorna.

En vacker gäst som brukar gilla oregano, men som nu satte sej i de blå lobeliorna är nässelfjärilen. Ibland kommer de i stora mängder, idag kom det ett par stycken.

En väldigt vacker fjäril som kom på ett långt besök var påfågelöga. Ett par stycken växlade mellan oregano och lavendelblommor. De fanns bland blommorna i ett par timmar minst.

De poserade villigt med de vackra vingarna helt utslagna.

Många bilder blev det men det är svårt att sluta när man håller på och man vet ju på förhand att det blir en hel del som inte har skärpan på rätt ställe.

Hej så länge i sommarvärmen.

Lena

USAs 49:e delstat

Förberedelserna har börjat. Ikväll fixar min sambo en halstätning på min torrdräkt och en del annat pyssel återstår.

Vi har elva dygn ombord på båten Nautilus Swell som ska gå från Ketchikan till Juneau. En resa som vi bokade för mer än ett och ett halvt år sedan. Båten tar bara 12 gäster så det gäller att vara ute i tid. Juneau är för övrigt huvudstad i denna delstat, en stad med enbart 18 000 invånare.

Vi bor och äter på  Swell men dyker från den här båten, som vi drar med oss. Första resan vi gjorde med Swell gick i vattnen vid norra Vancouver Island, i oktober 2011.

Full aktivitet på dykbåten ute i de strömmande vattnet vid Turret Rock. Här såg vi de endemiska "gåsfotingarna" som jag visade bilder av i detta inlägg:

 http://www.fotosidan.se/blogs/logholm/gasfotingar-som-ni-aldrig-sett-forut.htm

Ombord på Swell finns en stor arbetsbänk för alla fotografer, och rikligt med eluttag för att ladda blixtar och lampor. Här pysslar Anders om sin utrustning inför nästa dyk.

Morgondimma och blankt vatten. Lena vaxar dragkedjan på sin torrdräkt.

Vi kommer nu att dyka betydligt längre norrut men kelp kommer det antagligen att finnas. Här är det kraftig bull kelp med stora "flöten" som faktiskt håller att hänga i när strömmen börjar suga tag i en.

Vi hade flera dagar med nästan helt blankt vatten och så här kunde det se ut när vi närmade oss Swell efter ett kvällsdyk. Det serverades rykande varm choklad, toppad med något starkare för de som ville, direkt när man klev upp på däck efter sista dyket.

Man kommer väldigt nära vildmarken när man bor ombord på en båt och vi ser fram emot detsamma på denna resa.

De norra delarna av Nordamerika har mycket att bjuda på och denna sommar provar vi kusten längs Alaska, USAs 49: delstat.

Hälsningar Lena