Nötskrikorna som stal showen

När man sitter i gömsle och väntar på de stora händelserna, i detta fall "de stora fåglarna", tittar man ju på allt som händer och man har för det mesta gott om tid. Nötskrikorna var först på plats utanför Connys gömsle i Kalvträsk. De kom innan det ens fanns "fotoljus" och inledde alltid morgonen med rönnbär. Ovan en första trevande bild med högt ISO.

En halvtimme senare var det förstås ljusare med då var rönnbären i princip uppätna.

Jag ville naturligtvis försöka fånga nötskrikorna flygande eller i alla fall i någon form av action. Denna bild var enbart en lyckträff och det blev hundratals oskarpa bilder.

Det här kanske kunde bli något kul, men nej, de kunde inte samsas på stolpen och hacke flög direkt ut ur bild.

Stolpen var ganska lovande för det satt godis (späck tror jag) på baksidan och de fick jobba lite för att få bort bitar. Ofta var dock halva huvudet bakom stolpen...

OK äntligen lite utdelning framåt

Här kom det ju faktiskt med en nötskrika till. Det var ofta 5-6 fåglar på plats samtidigt. 

En och annan bild då den bara satt stilla och var vacker blev det ju förstås också. Nötskrikan tillhör familjen kråkfåglar. Den är högljudd och rätt kaxig. Jag skymtar den och hör den ganska ofta i Mälardalen, men upplever den som skygg att fota om det inte är en matning där den känner sej trygg.   

Den bjöd på show i rönnbären och gav inte gråspetten särskilt många chanser att ta del av dessa godsaker. 

Nötskrikan är en allätare och den åt av allt som fanns vid gömslet dvs bär, frön, fett och köttslamsor. Den höll sej dock borta från "korparnas matbord". 

Det gäller att ta för sej så länge det finns.

Jag gjorde också många försök att fånga flera fåglar på bild samtidigt, helst med mer än en i fokus. Det var inte lätt...men jag bjuder på ett par rutor.

Det var allt från Kalvträsks nötskrikor.

Hälsningar Lena

Frostig morgon och första advent

Det har varit rejält frostigt på morgonen nu några dagar och jag lyckades ta mej ut en morgon för att invänta soluppgången. Jag var förstås lite för tidig och det var knappt ljust när jag kom till den enda platsen i närheten av Knivsta där man kan få en vattenspegel. Där låg det ett tunt lager is på vattnet...

Bryggan var tänkt av rimfrost och enstaka löv.

Det var för lite moln för att bli en sån där spektakulär soluppgång som några av er visat här på sistone. 

Men jag inväntade tappert solen och experimenterade med bryggorna i förgrunden.

Det blev bara en blek kall sol och jag åkte hem för att värma både händer och fötter. 

Första advent och alla tänder sina ljusstakar och hänger ut ljusslingor runt husen. Vi var inte sämre utan pysslade både ute och inne idag.

När adventsljusstaken var framme och julduken låg på bordet bakade jag saffransdrömmar som blev helt ljuvliga. Den gamla fina kakburken kom åter till användning. Det har inte varit kakor i den sedan förra julen. 

Hälsningar Lena

Nu är det fredag!

" - Yeah...."

Trevlig första advent allihopa!

Hälsningar Lena

Hybriden är tillbaka!

Jag var på söndagspromenad vid Råstasjön med sambon och då passade jag förstås på att spana efter en speciell fågel som brukar dyka upp på hösten. En hybridgås som jag tror återkommer varje år, eller, jag bli mer och mer övertygad att det verkligen är samma fågel. Här kommer hen i alla fall och jag måste erkänna att jag blev glad.  

I år verkade det dessutom som att den hade kompisar. Hen betade grönt gräs med ett gäng kanadagäss men tackade förstås inte nej till bitar av fullkornsbröd med mycket bordsmargarin och hackade solrosfrön. 

Den här bilden är tagen förra året....Fåglar byter ju sina fjädrar varje år men mönstret på huvudet ser ändå väldigt lika ut. Förra året var den också lite halt på vänster ben ett tag och när jag granska den kritiskt fanns det kanske en antydan till att den rörde sej lite osymmetriskt. Jag spekulerade i en blogg tidigt i våras om det här inte kunde vara en hybrid som kläcks här 2014. Då fotade jag nämligen en hybridfamilj med tre ungar och våren 2015 en vacker hybridgås väldigt lik denna. Se gärna inlägget nedan med de gamla bilderna. 

Det här med hybrider... - Fotosidan 

Bland gäss förekommer det att honorna kommer tillbaka till samma plats varje år för att häcka och att de kommer till den plats där de själva kläcktes. Nu är det ju fel årstid och den här fågeln kanske inte ens är fertil. Men "min hybrid" kanske är en hona som kommer tillbaka ändå. Jag tittar på mina bilder...

...och jämför med ett porträtt från förra hösten. Visst kan det vara samma fågel?....

Hälsningar Lena

En helt vanlig gråhäger

Inte en rallhäger, som varit poppis på sistone, och absolut inte någon liten rubinnäktergal, utan bara en hel vanlig gråhäger. Jag kan inte motstå de stora fåglarna och när jag under en promenad i söndags plötsligt insåg att det satt en häger nästan framför mej höjde jag kameran på reflex, och lyckades vrida zoomen från 400 till ca 200mm i samma rörelse. Den var för nära och jag vet att så fort de slår ut med vingarna blir de oväntat stora (vingspannet är 155-175 cm). 

Hägern lättade efter ett par minuter, flaxade förbi mej och vek av till vänster sett från mitt håll. 

Nu skulle den till ett av sina fiskeställen.

Den landade ett tiotal meter bort och ställde sej direkt i fiskeposen. Vi var på väg till bilen men jag tyckte vi kunde ge hägern fem minuter. Sambon såg en fisk sprätta till i vattnet så mat fanns det.

Det tog ungefär tre minuter så skvätte det till...

Min kamera tar sju bilder i sekunden

På fjärde bilden (jag tog bort en i bloggen) kan man se att den är på väg upp med huvudet.

En liten fisk, ett snack för en häger, men i alla fall napp.

Den försvinner snabbt ner i det stora gapet.

Den skulle nog få fortsätta fiska ett tag till för att bli mätt och vi lämnade den för att åka hem och laga lite egen lunch.

Hälsningar Lena