Ungarna utflugna

Nu har den tredje kullen lämnat boet, efter 27 dagar, enligt Uppsalas hängivna kungsfiskarskådare. Jag var där i lördags och spanade, vilket resulterade i bilderna i förra bloggen. Erkänner att den här bilden också är från i lördags. Söndag hade jag inte tid, fast vädret var bra.

Måndag lunch åkte jag dit igen, det är ju bara ett par minuter med bil från jobbet. Då hade ungarna inte lämnat ännu och det var långt mellan matningarna. Honan hade också lockat på dem vid några tillfällen. Jag fick bara se en snok under den tid jag var på plats.

Nu är det inte så ofta jag ser simmande snok, så den beredde mej visst nöje. Den simmade förbi betydligt närmare än den jag fotade i lördags, med tungan ute dessutom.

De som suttit på platsen mellan sju på morgonen och fem på eftermiddagen, i flera dagar, hade fått uppleva många snokar, dessutom en huggorm, flera bävrar och en mink. Under måndag lunch passerade också mängder med skolungdomar som undrade vad vi alla tittade på, en kungsfisk eller vad? 

Inga ungar kom ut på måndagen men när jag kom dit på tisdag lunch var de alla ute och jag fick hålla till godo med en simmande padda. De hade kommit ut vid sju på morgonen och de tappra själar som satt där i regnet räknade till fem ungar. Vid det här laget hade alla lämnat området kring boet.

Jag stod en stund och spanade med de som fortfarande var kvar, men nu var de blå juvelerna borta och det blir nog inga mer kungsfiskare på bild denna säsong. Paddan simmade förbi med snygga bentag.

På parkeringen stod de här två och undrade över all den publik som de små blå fåglarna lockade till sej, trots att de mest bara visslade förbi i raketfart och möjligen visade upp en pytteliten fisk i förbifarten.

Hälsningar Lena

Fru Kungsfiskare matar på

Den senaste veckan har varit mycket hektiskt, även på kvällstid, och den avrundades med en disputation på fredagen med påföljande fest. Lördag skulle jag ta det lugnt och göra något avslappnat. Jag visste precis vart jag skulle åka och jag kunde ta sovmorgon för det går inte att fotografera där förrän runt lunchtid så här års. När jag kom stod det en grupp människor där och spanade. En del stannar bara för att kolla vad som pågår och några hade suttit där sedan tidig morgon.

En del entusiaster har med sej sittunderlag eller stolar, fika, stativ, husdjur mm. Vädret var absolut strålande med 27 grader varmt och lätt vind. Det är skugga på platsen och det var ljuvligt (utan sommarens irriterande insekter). 

Vad alla spanade på var fru kungsfiskare som fortfarande matade en kull ungar. Det var nu uppskattningsvis 24 dagar sedan de kläckts (det finns några här som jag extremt bra koll) och ungarna borde vara på väg ut. Honan kom med mat och vi kunde höra henne locka några gånger. 

Här flyger hon mot boet med fisken. Miljön är inte den finaste ur fotosynpunkt och det är bitvis väldigt mörkt. 

När maten är levererad kommer hon utflygande för att bada och det gör hon med besked. Men det går fort mellan doppen.

Den här bilden är obeskuren, så ni kan få en uppfattning om hur det ser ut på platsen, dvs Fyrisån i Uppsala. Just nu får man medljus ca 12 till 15, men det blir ändå ganska höga ISO (3200-6500) om man ska få tider på 1/4000 s, vilket krävs om man vill frysa den snabba lilla fågeln med bra skärpa. 

Bilderna är tagna med 500 mm och oftast kraftig beskurna. Eftersom jag nu har rejält med pixlar i min Canon R5 kan jag beskära och komponera bilderna som jag vill.

Här gladdes vi alla åt att hon valde att bada i solen. När hon satte sej i skuggan var det betydligt svårare att få bilder.

De bilder jag har visat nu tog jag ca 10 minuter efter att jag anlänt till platsen. Jag kunde ju ha nöjt mej med dessa och åkt hem (för det fanns mycket att göra hemma), men så gör man ju inte...Man kan stanna en stund i alla fall... Hon skulle ju garanterat komma tillbaka. Ibland tog det bara 10 minuter innan hon återvände, men i vissa fall kunde det ta upp till en timme. Det fick jag veta av "kungsfiskarens vänner" som satt och spanade. 

Det pågick andra aktiviteter på Fyrisån denna varma lördag i september. Såväl kanoter som kajaker och SPU brädor passerade oss. Här med en borderterrier som tycktes trivas med att "åka med". Flera noterade att vi stod och tittade på något och paddlade förbi helt lugnt.

Andra var mer fokuserade på att ta sej fram i ett bra tempo mot Uppsala. 

En snok tog en simtur precis framför oss. Jag blev glatt överraskad och fick då veta att under fredagen hade man haft tre simmande snokar och en huggorm. Dessutom hade tre bävrar varit förbi och en mink (som gjorde fru kungsfiskare mycket orolig innan den simmade vidare).  

Det tog en timme innan hon kom tillbaka med en fisk till sina telningar. Hon satt en stund i ett träd, dold i lövverket, och lockade på dem. Sedan försvann hon in i boet och kom kort därefter ut för att bada. Fem snabba dopp.

Det är mörkt i skuggan, men kan ändå bli rätt fint där solen kikar fram.  Förstora gärna denna för detaljerna är fina.

Efter badet drog hon vidare söderut för att fiska eller vila. Ingen vet var hon fiskar men det verkar vara gott om småfisk i Fyris just nu för man kan se dem hoppa vid ytan med jämna mellanrum. 

Trots sommarvärme råder det ingen tvekan om att hösten är här och i morgon börjar en ny arbetsvecka.

Hälsningar Lena

Några krispiga rutor från campus

Strålande sol, minus 10 grader och vintervackert. Det kunde jag inte motstå utan gick ut på en rask lunchpromenad. Jag gick tvärs genom SLU campus ner till Fyrisån.

Det blev snabbt uppenbart att kläderna jag har inomhus under en arbetsdag inte räckte till för att vara ute, fast det var i stort sett vindstilla. Men jag stannade till och njöt av ljuset. 

Jag gick ca 200 m längs ån och vände sedan tillbaka mot mitt varma kontor och en kopp automatkaffe. Men det var friskt och fint ute så länge det varade.

Enligt SMHI blir det 0-gradigt på torsdag och då är det slut med rimfrosten för denna gång.

Hälsningar Lena 

Årets tornfalkslåda vid Årike Fyris

Den 7 juli var jag förbi och kollade tornfalkslådan som sitter på ladan vid Kungsängen i Uppsala. Platsen är bara ett stenkast från mitt jobb så det är lätt att svänga förbi och kolla. Det var minst tre ungar i lådan. Tyvärr började det regna precis när jag kom dit och det var tunga droppar så jag fick söka skydd inne i ladan som lådan sitter på. 

Jag upptäckte då att det finns en utställning om Årike Fyris och Linné i ladan, så jag behövde inte ha tråkigt när jag väntade ut regnskuren. Jag hörde också att det kom en matleverans till de små i lådan. 

Här kan man läsa om hur Årike Fyris är ett samarbete mellan SLU och Uppsala kommun. Det är numera också ett naturreservat. 

Här kan man t ex se mängder med blommande kungsängsliljor i början eller mitten av maj, precis runt där den här ladan står. Det finns också mängder med fåglar och tornfalkslådan på ladan har för det mesta häckande fåglar under sommarhalvåret. 

Fyra dagar senare åkte jag tillbaka och då hade ungarna vuxit på sej bra och började se ut som tornfalkar. Vad jag kunde se var det fyra ungar i lådan (men de som "hade koll" påstod att det var fem). Tornfalken var en av de arter som Linné ursprungligen beskrev i sin Systema Naturae från 1700-talet, passande att de bor på just den här ladan.

Här serverar mamma vårtbitare till sina små. Lite ynkligt för fyra (eller fem) hungriga ungar att dela på.

En är helt klart jättehungrig.

Det blev nog inte så mycket delande utan de andra fick vackert vänta på nästa leverans. 

Det gick fort. Här kommer nästa matportion, också vårtbitare. Det hade varit trevligt att få se dessa ge sej ut på sin första flygtur, vilket inte skulle dröja så många dagar. Men dagen efter detta besök åkte vi till Nordnorge och var borta 11 dagar. 

Fru tornfalk ger sej ut på jakt efter nya vårtbitare. 

När vi kom tillbaka från semestern hade alla ungarna lämnat lådan, men jag åkte förbi i alla fall för de brukar hålla till i närheten den första tiden. Den 29 juli fick jag se denna tornfalk lämna taknocken och flyga ut över vallen vid ladan. 

Juveniler liknar honan men det finns några små detaljer man kan titta på. Jag kan ändå inte reda ut om detta är en av ungarna eller den vuxna honan. Flygsättet såg lite vingligt ut, men det kanske var vinden. Kanske någon här kan reda ut vilken fågel det är? Håkan har mycket erfarenhet av dessa om jag minns rätt. Fjäderdräkten ser i alla fall väldigt ny och fräsch ut. 

Den passerade över mitt huvud och spanade på mej. Enligt de som ofta är där och spanar hade alla fem ungar lyckosamt lämnat lådan.  

Hälsningar Lena