Olympus XZ-1 tar upp kampen med Panasonic, Canon och Nikon
På 90-talet fanns det gott om kvalitetskompakter. För några år la Canon ner sin G-serie och Nikon sa att det inte fanns en marknad för dyrare kompakter. Nu har pendeln svängt och allt fler tillverkar vill göra påkostade kompakter. Jag har fått Olympus XZ-1 till test.
Jag har inte hunnit fingranska kameran men tog med den till en tripp till Skåne som enda digitalkamera.
Det visade sig att jag inte bara skulle ta bilder till mig själv utan även blev ombedd att ta lite bilder på en konsert i Malmö till Kristianstadsbladet. Beväpnad med blott en kompakt och en Leica M6 laddad med film var jag inte helt bekväm med uppdraget. Till min förvåning blev bilderna tillräckligt bra för att skickas till tidningen.
Anledningen är att utvecklingen av kompakterna kommit långt. Sensorerna och den utvecklade brusreduceringen gör att ISO kan skruvas upp till nivåer som inte tidigare var möjliga. Olympus XZ-1 har dessutom ett ljusstarkt objektiv med bländare 1,8 som max. Zoomar man till tele tappar man ovanligt lite ljusstyrka, blott ner till 2,5.
De här konsertbilderna är tagna på ISO 1600 och saknar en del detaljupplösning men fungerar utmärkt i tryck. Artisten heter Daniel Lemma.
Sonen var också med hemma i Skåne. Här är det blå timmen-ljus blandat med blixt och ljus från gatlykta.
Om man är en vanlig amatör/hobbyfotograf är det nästintill meningslöst att köpa en klumpig systemkamera, anser jag. Och även avancerade fotografer och proffs kan komma förvånansvärt långt med en bra kompakt.
Hursomhelst. XZ-1 verkar vara väldigt bra, men avsaknaden av AE-lås känns som en rejäl nackdel. Hur löser man det?
Eller tänkte du på något annat?