Hett och svett på cruising i Västerås
Power Big Meet är den största bilträffen i Norden och en gottepåse för fotografer. Rena blandgodiset - det finns motiv för alla slags fotografer.
Förra året besökte jag huvudevenemanget ute på ett flygfält strax utanför Västerås. FS-medlemmen Nils-Erik Larson var där i år. Liksom Björn Björnson.
Jag siktade istället på den berömda kvällscruisingen i år. Jag försökte hitta information på nätet om hur det gick till, men internet verkar inte riktigt nått fram till raggarna. På vlt.se kunde jag i alla fall läsa att det skulle hållas drive-in-bröllop klockan 19.
Trycket från de väntande 44 bröllopsparen var så stort att de drog igång redan innan 19. Jag hann till andra omgången. Tre par vigdes parallellt i varje omgång.
Jag pratade med några av prästerna och de berättade att vissa varit tveksamma till drive-in-bröllop när de drog igång för fyra år sedan. Tänk om de gifter som en kul grej? Nu visar statistiken att paren som gifter sig på Power Big Meet har varit tillsammans betydligt längre än genomsnittsparen. Succén beror alltså inte på att det är en kul grej utan på att kyrkan kommit till raggarnas egen miljö.
Under tiden pågick den fria cruisingen ganska stillsamt på gatan intill. Först när solen gått ner började det bli tätt med raggarbilar och stämningen kom på topp.
Efter bröllopet är det cruising. I framsätet av denna bil satt den New York-baserade fotografen Linus Sundahl Djerf som varit aktiv en hel del på Fotosidan. Han träffade paret förra året och fotograferade dem. När han hörde att de skulle gifta sig var han naturligtvis tvungen att komma tillbaka till Sverige.
Vissa fotografer är mest intresserade av bilarna. För mig är det personerna vad som händer som är intressant. Jag började mig att ställa mig där jag fick lite motljus innan solen gick ner för att få fram sommarkänslan.
Jag gick så nära jag kunde för att man ska komma in i det som händer och känna stämningen.
En del hade kört från Skåne bara för att titta på bilarna.
Publiken var väldigt blandad i början på kvällen.
När solen gått ner åkte blixten av och de ljusstarka objektiven på, en 24/1,4 och en 85/1,2. Det svåraste är inte tekniken utan att få varierade bilder som visar stämningen utan att folk poserar på alla bilder.
Samling vid pumpen.
Vid midnatt kände jag att jag bara upprepade mig och orken började tryta. Nästa år kanske jag tar nattpasset.
#7 uppifrån är klar favorit. I nåt slags gränsland mellan snusk, genuin kärlek till eventet och bara allmänt snyggt fångat. Utan blixt hade det blivit mycket tristare.
-affe
Det är kul att fotografera under sådana här event, folk är i regel uppsluppna och lättfotograferade.
// Daniel
Mvh Andeas
//Leif
Jag gillar bild nr. 7 bäst, det skulle kunna stå Martin Parr som upphovsman. :)
Men den bilden sticker ut så pass från resterande bilder tycker jag. Det är som du säger en hel del romantik i övriga bilder och de förmedlar en skön varm känsla.
Jag har funderat på detta själv, att plåta människorna bakom en specifik kulturgenre, det bästa då är väl att hålla sig till ett gäng människor och inte sikta för brett. Men allt detta känner du så klart till så därför undrar jag om du var där på något uppdrag eller mest för din egen skull?
Jag var där för att plåta till mig eget projekt. Det blir inte klart i år. mer än så säger jag inte ;)
Men alla bilderna är riktigt snygga och förmedlar riktigt härliga känslor :)
/Uttern_
Mvh!
J
Men men, det är väl inget nytt under solen. På nyheterna för 50år sedan sa man att "raggare" är farliga... Bara en massa missvisande snicksnack hela tiden.
("Raggare" förr är "veteranbilsfantaster" idag, medan "raggare" idag var "white trash" då och är "white trash idag")
Jag har varit där förut o campat bland "raggarna". Det är superkul när dom sitter o varvar motorerna mitt natten o vrålar ;-)
mvh Tommy