Tankar om fotografi från Fotosidans redaktör Magnus Fröderberg.

Så blev det då offentligt ...

Mitt yrkesliv är inte så hemlighetsfullt, snarare ovanligt transparent. Hemligheterna sträcker sig till att jag får förhandsinformation kring en ny kameramodell ibland eller att jag fotograferat något som ska publiceras längre fram i tiden.

Just så var det i våras. Jag jobbar regelbundet för Nordiska Rådet och Nordiska Ministerrådet sedan snart 10 år tillbaka. De satsar stort på bokmässan i Göteborg och inför årets mässa skulle det inte bara utses en litteraturpristagare utan även ges ut en bok om det nordiska språken.

Boken heter "Talar Norden med kluven tunga?" och innehåller intervjuer med allt från den danska drottningen till Skavlan. Huvudtexten är skriven av Fredrik Lindström.


Foto: Magnus Fröderberg/norden.org

Kommunikationsavdelningen har en egen fotograf som tar de flesta bilder som behövs. Jag är en extra fotoresurs. Till den här boken blev det smidigare att anlita mig för att fotografera Fredrik Lindström än att skicka upp fotografen från Köpenhamn.

I våras träffade jag Fredrik Lindström utanför Stockholms stadsbibliotek. Med fanns också en makeup-artist. Fredrik tyckte sig inte behöva smink så mua:an fick agera assistent istället – alltså hålla blixtstativet i blåsten.


 Idén med den här bilden var att undvika det klassiska poserandet med böcker. Istället ville jag leka med bokstäverna utanför biblioteket genom att klippa av alla orden så att det bara blev bokstäver kvar. Alternativen var förankrade med kommunikationsavdelningen i förväg. Foto: Magnus Fröderberg/norden.org

Fredrik poserade flitigt men när väl kommentarerna från A-lagarna på bänkarna intill blev för många gick vi in. Jag visste ändå att jag hade vad som behövdes.

Att få fototillstånd inne på biblioteket gick enkelt. Herr Lindström är ju inte helt okänd. Men det visade sig trångt att fotografera på balkongerna. Det fanns inte plats för assistenten så jag skickade hem henne.

Formen på boken var inte bestämd vid fotograferingen, men jag visste att det bara fanns plats en bild. Jag behövde alltså fyra varianter, liggande och stående utomhus samt liggande och stående inomhus.

En vanlig skillnad mellan uppdrag och egen fotografering är att man har tydligare ramar att förhålla sig till vid uppdrag. Det kan underlätta och gör att jag inte behöver ta lika mycket bilder. Därför gick det snabbt att klara av fotograferingen. När jag kontrollerat att fyra varianter satt helt säkert i kameran kunde jag skicka iväg Fredrik.

Han tackade mig för den professionella inställningen och gick hem för att fortsätta vabba.


Foto: Norden.org

Jag kommer att få se boken i fysisk form om en månad då jag ska jobba som fotograf under Nordiska Rådets session i Helsingfors. Du kan ladda ner boken som pdf här. Ska jag säga något kritiskt om boken så är det väl att formen inte drar nytta av bildmaterialet och anknyter inte heller till ämnet. Det är lite SOU över formen.

Inlagt 2012-10-01 19:39 | Läst 6276 ggr. | Permalink


(visas ej)

Hur mycket är tolv minus två?
Skriv svaret med bokstäver
Den första bilden är klar favorit, gillar den för ljuset, bakgrundsoskärpan och att han dessutom ser gladare ut. Den andra gillar jag inte för att han ser mycket blekare ut och bokstäverna gör det bara rörigt. Skall bli kul att se vilken bild man valde i boken.
Svar från froderberg 2012-10-01 19:54
De valde den övre så som uppslaget visar.
Otten 2012-10-01 20:01
Jo jag förstod det när jag laddat ner PDF:n. Det framgår ju av din text med men läste väl lite för fort. :-) Men jag hade valt samma bild :-)
Det är nyttigt för den egna fotograferingen, att få ramar att följa då och då. Att inte göra saker och ting mer komplicerat eller avancerat än vad som krävs. Med tanke på att man har oftast inte så mycket tid på sig. Då är det bra med enkelhet och "säkra kort".
Fina bilder på Fredrik, han är en favorit hos mig. Senaste serien på svt lärde mina bonusdöttrar vad aulawabbel är för något. Riktig listerdialekt.
Jag gillar den andra bilden bäst - leken med bokstäver föll väldigt väl ut tycker jag.