Gatu- och naturfoto på samma helg

Helgen blev en fotografisk urladdning för mig. Jag fotograferar visserligen mer eller mindre varje dag, men i helgen blev det minst sagt intensivt.

Kombinationen att ha en ledig helg för första gången på länge och insikten om att hösten sjunger på sista versen som fick mig att ge mig ut tre dagar i rad.

Det började i fredags med talet 11-11-11. Jag skulle ändå in till stan och besöka min gamla arbetsplats på Berling Press. Jag kollade igenom "lägg" för att se hur de använde mina gamla bilder och jag hade ett långt snack med den vikarierande bildchefen Johanns Frandsen. Bakom hans arbetsplats stod min gamla tjänstekamera utställd, en Canon Eos D60 med 6 megapixel och max-ISO 1000.

Klockan 11.11 var jag kvar på redaktionen och passade på att fotografera när det skålades på klockslaget. Bilden finns naturligtvis publicerad i 11-11-11-poolen.

Därefter blev det en runda runt Kungsholmen med kameran på magen.

Flemminggatan, Kungsholmen, Stockholm – Canon EF 35/2

På lördagar är det många som promenerar runt i Stockholm och jag passade på att fånga alla dessa flanörer.

S:t Eriksplan, Stockholm  – Canon EF 35/2

Sveavägen  – Canon EF 35/2

Efter några timmars vandrande blev det mörkt smög jag in på Bukowskis och kollade på bilder som ska auktioneras ut. 

Det slog mig att svensk fotografi är rätt lågt värderat. Christer Strömholm, Anders Petersen och Lars Tunbjörk kostar betydligt mindre än bilder av amerikanska fotografer. Undantaget är Maria Miesenberger vars bilder kostar fem gånger mer än andra svenska fotografer. 

Jag tror att det finns två sorters typiska köpare. Dels välbärgade (det fanns en del knösar på visningen) som vill ha utsmyckning. Då ska det vara stort och snyggt. Ett kändisporträtt är inte fel eller något som känns modernt. Strömholms små mörka bilder funkar inte då.

Den andra kategorin är samlarna. De köper internationellt etablerade namn eller rena fotokonstnärer. Maria Miesenberger får nog sägas vara mer konstnär än fotograf.

Jag är friluftsmänniska men inte naturfotograf. Ändå har jag länge haft en lust att fotografera svartvita landskap, jag tycker det är alltför sällsynt. Därför tog jag och min kompis Karolina Eljas från Enskede Fotoklubb och åkte iväg till Tyresta nationalpark. Hon håller på med naturfoto professionellt som assistent åt Staffan Widstrand.

Jag hade inga stora ambitioner med mina bilder och orkade inte åka iväg före gryningen. Här kan du lära dig av Patrik Björk Larsson om hur man egentligen ska göra ;)

Jag hade hoppats på lite morgondimma ändå, men det var hur klart väder som helt. Men tack och lov inte sol från klar himmel – det hade nog dödat känslan i bilderna.

Det var väldigt många år sedan jag senast åkt ut i skogen med några som helst naturfotoambitioner (jag plåtar däremot ofta scouter i skogen). För mig blev det lite som att lära mig på nytt.

Bländare 1,4 – Canon EF 35/1,4L

Bländare 8. Canon EF 50/2,5 macro

Jag experimenterade en del med skärpedjup, brännvidder och utsnitt. Ibland kändes ett kort skärpedjupare intressantare, andra gånger ville jag ha skarpt från kant till kant i bilden.  Det gäller att känna in motivet och hitta rätt uttryck. Att rutinmässigt blända ner för att få stort skärpedjup utan att känna efter gör att alla bilder liknar varandra.

Jag provade även att använda blixt på några bilder. Men då tog nog lekfullheten överhanden. Det blev inte som jag tänkt mig. Jag kan dock tänka mig att jobba lite mer med blixt framöver.

Carl Zeiss Distagon 18mm/3,5

Det märks också tydligt när jag fingranskar bilderna att skärpedjup är något väldigt relativt. (Läs Alfs blogginlägg om saken). Det syns var skärpan är ställd. Om det sedan syns på en bild som sitter på väggen och som betraktas på normalt avstånd är en annan femma.

Jag fick också passat på att testa Carl Zeiss Distagon 18mm/3,5 som jag lånat in. Det objektivet är ordentligt mycket bättre än de de vidvinklar jag har idag. Normalt sett har jag inga större problem med att mina vidvinklar (främst 16-35/2,8) har dålig kantskärpa eftersom jag tar reportagebilder där det bara behöver vara skarpt på en punkt i mitten av bilden. På landskapsbilder är det mer kritiskt med skärpa från kant till kant.

Frågan är om jag fotograferar tillräckligt mycket landskap och arkitektur för att motivera en CZ 18/3,5 eller om jag ska invänta en ny vidvinkelzoom från Canon som kanske ändå inte blir lika bra? Jag är som sagt ingen naturfotograf...

Canon EF 24/1,4L

Bländare 2,8 – Canon EF 35/1,4L

Efter att vi vandrat genom det brandhärjade området gick en rejäl runda förbi sjöarna i nationalparken. Ute i den vanliga skogen var inte miljön lika spektakulär och kameran höll sig lugt i takt med tilltagande trötthet. Efter 7,5 timmes vandrande var vi rejält trötta och äntligen tillbaka vid bilen.

2011-11-15 15:15   tomazon

Gött, då fick du lite motion. Tyresta är mina barndomstrakter och det var innan den stora skogsbranden. Området har ju trots "katastrofen" blivit mycket mer intressant efter branden, både ur ett ekologiskt och fotgrafiskt perspektiv.

PS - bagargubben vad en hit. Kul med folk som inte byter om för att passa in, utan låter bagarmössan sitta kvar.

mvh Tommy

Besvara

2011-11-15 15:42   Evacent

Vad kul! Vi var precis där med Enskede Fotoklubb, naturgruppen för en vecka sedan. :-) Visst är det mäktigt att vandra i det brandhärjade området bland alla trädstammar som ligger huller om buller!?

Besvara

Svar från froderberg 2011-11-15 15:46

Jag är ju inte med i naturgruppen ;) Det var verkligen en mäktig upplevelse att gå igenom brandområdet.

Svara

2011-11-15 15:56   Joakim K E Johansson

Jag gillar kocken/bagaren som är ute på äventyr. Han känns så där lite lagom malplacerad i stadsbilden! :-)

Tidiga morgnar är något av det värsta jag vet. Så jag kommer aldrig att bli någon naturfotograf enbart av det skälet.

Besvara

2011-11-15 16:40   Karolina Eljas

Aaaaah ännu en anledning att sätta fart m nya hemsidan... innan nästa publicering :P

Besvara

2011-11-15 19:54   EGW

Tyresta Nationalpark var ett favoritutflyktsmål när jag bodde i Stockholm. Men på den tiden fotograferade jag nästan aldrig. Invid St Eriksplan har jag bott, och även de andra platserna du fotograferat är jag väl förtrogen med.

Jag har inte sett Tyresta efter branden. Lite kusliga bilder! Ditt gatufoto gillar jag skarpt. Damerna med hundarna är en verklig höjdare, de övriga bilderna inte att förglömma.

Besvara

2011-11-15 22:27   RHelena

Otroligt, du fick fota hundarna! När jag vid ett tillfälle i våras skulle fota dem fick jag ju ett förbud! Enligt en av de anställda skulle jag behöva tillstånd från varje hundägare!
http://www.fotosidan.se/blogs/rhelena/antligen-ett-fotoforbud-som-man-begriper.htm

Skrev ett brev till hunddagiset i fråga (det var ganska lätt att räkna ut det vilket det var) och upplyste dem om att deras personal inte kan förbjuda någon att fotografera hundar som befinner sig i den offentliga miljön (går det att förbjuda fotografering av hundar någonstans överhuvudtaget?). K

Fick aldrig något svar men kanske har mitt brev haft effekt eftersom du fick din bild... ;-)

Besvara

Svar från froderberg 2011-11-15 22:31

Folk tror så mycket. Jag är väldigt snabb när jag fotograferar.

Svara

RHelena 2011-11-15 22:38

Fast du har ju fotat dem lite bakifrån också... :-) Skulle själv göra det "hederligt", dvs framifrån, det skulle bli en bättre bild på hundarna tyckte jag... Och jag hade bara en mobil till hands, och den är långsam! Fast det blev en bakifrån-bild i situationen sedan, som en liten "hämnd", efter att jag hade hämtat mig från förvåningen...

Svara

2011-11-15 22:35   Patrik Lindgren

Bilden på kocken gillar jag, han har ett skönt uttryck i ansiktet och känns som tagen ur ett annat sammanhang om man jämför med de övriga i bilden.

Sv/v naturbilder är lite spännande och ett annorlunda grepp.

Besvara