Bilder och berättelser från min resa genom livet.

Tiden som försvann. Kommer den tillbaka?

Kör igång min blogg med lite funderingr kring tidens gång. Vid min ålder börjar föräldrar dö bort liksom vänner och bekanta. En kompis gick bort i veckan. Det är inget märkligt med det. Det är livets gång. Inget är som det varit. Visst är det vemodigt och det känns som om det är bråttom. Bråttom att leva och att hinna med. Men vad är det som ska hinnas med efter det att man kommit hem från jobbet och affärn. Jag har inget svar. Ett är då säkert. Jag ska inte lägga på mig några tvång som att ta en bild varje dag. Det är som att tvinga i sig falukorv varje middag. Inte särskilt kul, och dessutom mår man säkert inte bra. Jag har sett bloggare här på FS som har som mål att ta bilder varje dag. Jag har också sett bloggare som mår dåligt och slutat blogga. Kanske har de alldeles för höga ambitioner. För mig har fotografering alltid varit lustfullt och jag hoppas att det så förblir.

Min öppningsbild i bloggen är en bild på Ylva från 1971. Vi träffades sista april året innan i Uppsala. En tid efter det att bilden togs träffade jag Eva och blev blixtkär. Hon kom att bli min hustru och mor till våra två söner. Eva är borta sedan mer än 10 år. Jag undrar ibland vad det blev av Ylva. Kanske kommer svar senare......

 

 

 

 

/Torbjörn

 

Inlagt 2009-09-06 17:47 | Läst 3390 ggr. | Permalink


(visas ej)

Hur mycket är tolv minus två?
Skriv svaret med bokstäver
Intressanta livsreflektioner....jag tror du får ett svar senare!
m.v.h Johan
Svar från pic-tor 2009-09-06 20:32
Tack Johan för ditt optimistiska inlägg!
Kloka tankar och trevligt att se din blogg:)
Svar från pic-tor 2009-09-06 20:33
Tack Monica för dina vänliga ord.
Jag hoppas FS kan ge ringar på vattnet så du får veta vad det blev av Ylva.
Kloka bloggtankar av dej. Tiden får vi ju aldrig igen, men minnena från Tiden finns ju kvar.
Ser fram emot fortsättningen på din blogg!

Lola
Svar från pic-tor 2009-09-06 20:51
Det är ju många människor man förlorat kontakten med. Det är inget konstigt med det när man flyttat runt en del. Vissa av mina gamla kompisar har jag sökt upp och det arbetet fortsätter!
Tack för din uppmuntran :).
Nej, inget är som det varit. Och ärligt, så är väl det bra på sitt sätt. För tänk om allt alltid varit lika. Hur det än är, så är förändring oftast av godo. Även om livsperspektivet som du beskriver är ledsamt. Men också som du skriver en del av livet. Jag tycker att dina tankar är kloka! Och vem skall tala om för oss att det är "bråttom"??? Det är inte bråttom, men det gäller att leva!!! Så gör det!!! I din takt. Ha kul!!

Jag kan känna med din bild och dina tankar!!
I morgon är den första dagen i resten av ditt liv! Ta vara på det men stressa inte, om du inte vill... Bästa hälsningar, Peter-L
Svar från pic-tor 2009-09-06 20:40
Funderingar kring tiden och tidens gång har väl intresserat människor i alla tider. Ibland, när något inträffat, kan det kännas skönt att stanna upp en stund och reflektera. Bilder är i det sammanhanget oslagbara att hjälpa minnet på traven. Sedan tar man sats mot framtiden igen. I sin egen takt.
Tack för dina uppmuntrande ord Peter.
vår tid på jorden är så himla kort-- den tid vi tillbringar ovan jord, den mesta tiden går ju åt att ligga under den

helt underbart vackert foto på ylva, helt nydelig, och här kommer ett litet tips----> fråga en spådam om du vill mera om henne
Svar från pic-tor 2009-09-19 09:45
Hej Silja. Kul att du tittade in på min blogg och välkommen tillbaka. Bilden på Ylva är tagen med min älskade Pentax Spotmatic samt det lika omtyckta korta telet Super Takumar 1,9/85.
Min spaning efter den tid som flytt fortsätter med hjälp av mina negativalbum kompletterade med lite efterforskningar (ingen spådam kontaktad ännu) så stay tune!