Stockholm Marathon – lite eftersnack och en del bilder
Ingen kan väl ha missat att Stockholm Marathon gick av stapeln i lördags. För första gången var jag på plats och kunde inte annat än bli imponerad. Naturligtvis imponerade tätgruppen enormt med sin lätthet i löpningen, och för sin otroliga snabbhet. Jag begriper inte att man kan springa drygt fyra mil i det tempot. Segraren i damklassen, Isabellah Andersson, var en fröjd att se. Vilket fint löpsteg. Jag imponerades också över alla övriga löpare i alla åldrar. Kvinnor som män. Många var ju inte direkt purunga men de kämpade på och höll stilen. Visst var det en och annan som promenerade under andra varvet och det tyckte jag var förståndigt. På måndagen väntade den grå vardagen med väckarklocka och arbete för de flesta. Säkert med stela ben och värkande fötter hos många också. Jag måste också nämna den eminenta damorkestern PomPeriPossaBand, som spelade nedanför slottet och muntrade upp både löpare och publik.
Tätgruppen
Isabellah Andersson
Medlöpare
Det är för tidigt att dricka på Strandvägen
Några plockade inte upp efter sig
Blivande segraren, Shumi Gerbaba, i gult linne
PomPeriPossaBandet var grymt bra...
Kvinnan med den magiska flaskan
Usch, snart är det dags för Västerbron
Samtidigt som löparna sprang skenade den här bussen
Är du i Stockholm nästa år då Stockholm Marathon äger rum så gå och titta. Det är en härlig upplevelse att se alla löpare i skiftande ålder och klass. Det är mycket folk på stan och det händer en massa aktiviteter runt omkring. Kul helt enkelt. Glöm inte ta med kameran.
På återseende
/Torbjörn
Du har fina bilder på tävlande, men också en del andra motiv, vilket jag uppskattar. Som bilderna på musikbandet.
Själv föredrar jag att bilderna visas på bloggen i liten större format, eftersom det blir lättare att bläddra då. Tjatigt att behöva klicka på varenda bild. Det finns tekniska lösningar på det där, så att man kan "klicka upp" en bild och sedan bläddra med alla bilderna stora, men det har FS tråkigt nog inte implementerat. Jag för bestämt ta upp det i något forum. Om det nu hjälper.
Skulle inte drömma om att bli en maratonlöpare, gillar ju inte ens löpning, men viss fascination kan jag väl känna ändå inför dessa entusiaster. Och viss beundran också för den uthållighet och målmedvetenhet som krävs för ett genomförande av ett maratonlopp.
Har dock några egna beröringspunkter med maraton: en far som har ägnat sig åt sporten, en dotter som hade möhippa förra året just detta magiska datum i Sthlm och hur denna tillställning krockade något med loppet (se länken*) och i år skulle den andra dottern flytta från Karlaplan till Söder just i lördags, med vår behjälpliga insats med släp och annat! Det gick ju inte, upptäcktes dagen innan tack och lov och flytten flyttades (sic!) till söndagen, vi fick tag på ett släp också och allt funkade. Pust...!
* http://www.fotosidan.se/blogs/rhelena/projekt-det-gangna-aret-del-6.htm