Jag kom släpandes på en gammal Pentax.
Det var premiär för mig att besöka pojkarna som brukar fotofika nära brofästet till Liljeholmen. Med mobilens hjälp kom jag rätt efter att ha irrat runt i kvarteret. Jag kom släpandes på en gammal Pentax Spotmatic F, med den vanliga SMC Pentaxnormalen 55/1,8. Den fungerar alldeles utmärkt, men har en tendens att överexponera något. Så är det det där med manuell fokus. Det kräver sitt öga minsann, och bra ljus. Är man dessutom bortskämd med kameror som har bra AF så gör det inte heller saken bättre. Det går avsevärt långsammare och, i alla fall för mig, är det tröttsamt för det öga man använder. I dag kan man ju fotografera på så väldigt många olika sätt och det här sättet är väldigt tilltalande, trots sina svårigheter.
Jag har sedan en tid nästan uteslutande fotograferat med svartvit film, och jag gillar det. Det är som att återvända till unga dar när man tog de första stapplande stegen på den fotografiska banan. Jag tillhör dem som skannar filmen, med en småbildsskanner, och jag vet att det finns mörkrumspuritaner som fnyser åt det tillvägagångssättet. För mig duger i alla fall resultatet, både på nätet och utskrivet på fotopapper.
Här har jag använt Tri-X, framkallad i X-tol 1+1. Jag har testat spädningen 1+3 också men det blir inte lika bra tycker jag.
På återseende
Torbjörn
/Torbjörn
/J-O
/Torbjörn
-affe
som satt på är ett Meyer-Optik Görlitz Domiplan 2,8/50 synd att orginaloptiken Takumar ej var med.//blj
/Stephan
Ha en underbar dag!