Gråväder, plånboksfrågor och Millennium

Efter att ha varit krasslig några dagar behöver jag komma ut i ljuset. Uppsala bjuder inte på särskilt mycket ljus men däremot en väldigt grå gråskala. Gråväder och regn. Vid Resecentrum stoppas jag av en reporter och en fotograf från UNT. Reportern undrar om det är de s k plånboksfrågona som är avgörande för hur jag röstar. Underförstått; om jag röstar på det parti som ger mig mest pengar i plånboken. Den 25:e i varje månad det vill säga. Jag menar att politiken är mer komplicerad än så och försöker förklara vad jag menar. Inte så lätt när man knappt hunnit vakna. Fotografen undrar vad det är för kamera jag har under regnjackan och jag tar fram min gamla Spotmatic F. Hon hade nog väntat sig något modernare för det verkar på hennes ansiktsuttryck att döma som om det var första gången hon såg något liknande.

Vid Resecentrum har också ett gäng unga tjejer samlats. Några hoppar ideligen över ett räcke medan andra mjukar upp eller bara står och kurar i regnet.

Jag frågar några tjejer vad som är på gång. De berättar att ungdomar från Sverige och övriga Europa har samlats för att utöva "sporten" partour. Vid Resecentrum är det bara tjejer, killarna håller till någon annanstans. Jag önskar tjejerna lycka till och drar i väg upp mot centrum.

Några väntar på bussen i regnet

Andra reflekterar inte så mycket (?) över regnet utan skyndar på för att komma in under tak

Trots det dåliga vädret är det en hel del folk i rörelse. Entusiastska valarbetare försöker påverka in i det sista.

Funderar en stund på en artikel jag läste i någon tidning om att sekten Livets Ords medlemmar ber till Gud om att alliansen måtte vinna valet. Man blir lätt illamående. Förstår de i sin extas att det inte enbart räcker med att be? Att de själva måste bege sig till vallokalen för att där lägga ned sin valsedel? Ack ja, vi lever i ett modernt samhälle där vetenskap och teknik går framåt men där primitiva tankar fortfarande lever kvar och som somliga dessutom slår mynt av. Business i alla former ska ju uppmuntras så det är väl helt i sin ordning men nog får man en känsla av att någon i bakgrunden gnuggar händerna i förtjusning medan andra, innerst inne, för sig själv på kammaren, känner sig lurad.

När jag promenerar på gågatan kommer helt plötsligt en cyklist och brakar in bland fotgängarna

På gågatan är det liv och rörelse som vanligt och en grupp tjejer står och pratar. Kanske om politik?

Tittar in som hastigast på Galleri London och ser Jonas Linells utställning. Linell har bl a fotograferat skivomslag till gruppen Kent. Gillar en del av bilderna men inte alla. Drar vidare uppför Drottninggatan för att se de förberedelser som är på gång inför inspelningen av den amerikanska versionen av Millenniumtrilogin.

"Scenerna som spelas in i Uppsala gestaltar det fiktiva samhället Hedestad och året är 1966.
Just den här dagen är det fest i Hedestad, med Barnens dag-tåg, clowner och kvinnor i glittrande baddräkter som kastar ut godis till publiken. Här, bland åskådarna, befinner sig också 16-åriga Harriet Vanger tillsammans med sina vänner. Hon ingår i den mäktiga – och till stora delar ondskefulla - industrisläkten Vanger, som har samlats för en familjemiddag på godset." (UNT 2010-09-18, min kursivering)

Övergångsställena är gulmålade och det har tillkommit en del "butiker" längs gatan. Nåja, det är bara kulisser men man får ändå en känsla av 60-tal. Inspelningarna lär dra igång under veckan som kommer så det ska bli kul att titta på.

Jag stånkar vidare uppför Carolinabacken på min väg till Uppsala Fotografiska Sällskaps lokaler på Övre Slottsgatan 14. I galleriet ställer Johan Margulis ut sina bilder. För tillfället är jag ende besökare och jag blir bjuden på nybryggt, varmt kaffe som verkligen värmer denna gråmulna dag. Jag gillar Margulis bilder. Bilderna är montage och har alla en erotisk underton.

Stärkt av gott kaffe och uppiggad av den goda konsten :) går jag med lätta steg, trots genomblöta skor, tillbaka till city där en ensam trubadur försöker liva upp stämningen på Forumtorget.

På återseende

/Torbjörn

2010-09-19 20:53   begust

Lite grått reportage ;) men trevligt att läsa och fina bilder.

Besvara

Svar från pic-tor 2010-09-19 21:21

Tack Bengt. Jorå, nog var det grått. Men man kan inte sitta inne och vänta på idealiskt fotoväder.

Svara

2010-09-19 21:08   mattimer

Parkour är en livfull sysselsättning, rätt häftig faktiskt.
Kul att följa med på en Uppsalapromenad med sköna bilder. Gillar särskilt det tunga grå i fjärde bilden. Hälsningar /Matti

Besvara

Svar från pic-tor 2010-09-19 21:26

Tack Matti. Kul att du gillar mina, grå bilder. Hösten kom tidigt i år så vi får nog vänja oss vid gråväder.

Svara

2010-09-20 05:42   EGW

Parkour -- där lärde jag mig ett nytt ord!

Gråväder ger ett poetiskt ljus som är lättarbetat för fotografen. Men man måste förstås söka efter någon liten estetisk eller dramatisk poäng för bilden om den ska bli intressant. Flera av bilderna ovan tycker jag håller väl. Gatufoto är nästan alltid spännande.

Johan Margulis är en shysst fotograf. Intressant nog tycks han ha en helt annan definition på gatufoto än jag är van vid. Hans album med Street photo visar ju idel arrangerade scener. Det gör ju inte själva bilderna sämre, men genre-beteckningen är lite förbryllande för mig.

Besvara

Svar från pic-tor 2010-09-20 16:54

Tack Ernst Göran. Jag kan hålla med om att Margulis variant av gatufoto inte skulle klassas som detta av de flesta här på fotosidan men konsten är fri och vill han kalla det för "Street Photography" så är det OK för mig.
Fördelen med gråväder är ju att du får jämn ljusspridning och i regel oproblematisk exponering. Nackdelen är ju att det mesta är grått och kontrastlöst. Vill man kan man naturligtvis förstärka det gråa med val av motiv men jag hade inga sådana ambitioner den här dagen.
Begreppen "parkour" och "partour" finns båda på webben och vad jag kan se så illustreras de av samma typ av video. Jag vet inte skillnaden. UNT använde partour i sitt reportage.

Svara

2010-09-21 05:22   EGW

Parkour och partour -- när jag var barn hette det "Inte nudda golvet" :-) Jag tror vi lärde det av Pippi Långstrump!

Besvara

2010-09-21 09:46   Margareta Cortés

Då har jag lärt mig något nytt igen, hade ingen aning om vad Parkour var och att det ens fanns något sådant. Var tvungen att googla runt lite.

Besvara

Svar från pic-tor 2010-09-21 09:53

Man lär så länga man lever, Margareta. Det ser lite besynnerligt ut kan man tycka men ungdomarna går in för det här seriöst. De är ju dessutom makalöst duktiga på att umgås över nationsgränserna. Här i Uppsala deltog ungdomar från hela Europa.

Svara